Polisen efterlyser bättre samverkan för att stoppa dödligt partnervåld

Det menar kriminologen Anders Östlund som ligger bakom kartläggningen som ska bidra till att polisen får en bättre lägesbild över de farligaste individerna och förhindra allvarliga våldsdåd i nära relation.

– Uttalade suicidtankar i kombination med andra riskfaktorer som tidigare våldsdåd, separation, psykisk ohälsa är riskfaktorer som ingår i bedömningen, berättar han.

Anders Östlund betonar att kartläggningen utgår från information som är tillgänglig inom polisen. Socialtjänst, skolor, vården, psykiatrin, och Kriminalvården har ofta information om pågående våld, hotbilder och riskhöjande faktorer. Även frivilligorganisationer, allmänheten och närstående som ser eller har misstankar om våld i nära relationer kan bidra med viktiga pusselbitar för att polisen ska göra mer träffsäkra riskbedömningar.

– Det som inte framkommer under en utredning förblir okänt för polisen. Granskningar efter tidigare kvinnomord visar att samverkan brister både kring våldsutövare och de om utsätts för våldvåld. Det lagliga stödet för att bryta sekretess när det finns misstankar om våld i nära relation måste användas mycket mer för att kunna stoppa våldet, säger han.

Den initiala kartläggningen omfattar omkring 300 män i Sverige. Ett 70-tal av dem i polisregion Syd och listan uppdateras kontinuerligt. Varje polisområde i regionen har nu inlett arbetet med att jobba vidare med personerna som identifierats som särskilt farliga för nuvarande eller före detta partner och sätta in skräddarsydda åtgärder som kan minska risken för fortsatt våld.

– Kartläggningen hjälper oss att sätta gärningsmännen i fokus. Nu behöver vi också bidra till att samverkansaktörer får en större förståelse för vilka riskfaktorerna är och vad vi tillsammans behöver göra för att förhindra grova våldsbrott i nära relation, säger han.