Bedrägeri och ekobrott

2024

April

Civilanställd döms för bokföringsbrott (2 fall)

En civilanställd vid Polismyndigheten åtalades tillsammans med en annan person för att ha bedrivit näringsverksamhet i form av köp och försäljning av bitcoin och i samband med det åsidosatt bokföringsskyldigheten genom att underlåta att bokföra affärshändelser och upprätta eller bevara underlag för varje affärshändelse. Tingsrätten dömde båda för bokföringsbrott. Straffpåföljden för den civilanställda bestämdes till villkorlig dom och 40 dagsböter om 280 kronor, totalt 11 200 kr, och för den andra personen till villkorlig dom och samhällstjänst 100 timmar. Om fängelse istället hade valts som påföljd skulle fängelse i tre månader ha dömts ut.

Nämndeman döms för trolöshet mot huvudman

En nämndeman åtalades för att i sin roll som kassör i en förening ha överfört sammanlagt 16 400 kronor från föreningen till eget bankkonto och därigenom orsakat föreningen motsvarande skada. Tingsrätten konstaterade att åtalet var styrkt och dömde mannen för trolöshet mot huvudman. Straffpåföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 30 dagsböter om 560 kronor, totalt 16 800 kronor. Han ålades även att betala skadestånd till föreningen med 6 400 kronor.

Februari

Civilanställd döms för bidragsbrott (20 fall)

En civilanställd vid Polismyndigheten åtalades för att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökan om tillfällig föräldrapenning (VAB). De oriktiga uppgifterna har bestått i att hon uppgett att hon avstått från arbete för att vårda barn trots att hon arbetat, haft semester eller själv varit sjuk. Ersättning beviljades och utbetalades enligt ansökningarna till ett sammanlagt belopp om 61 995 kronor. Det hände vid 21 fall.

Tingsrätten konstaterade att de objektiva förutsättningarna för bidragsbrott var uppfyllda. Vid en sammantagen bedömning ansåg tingsrätten att det var styrkt att kvinnan agerat med uppsåt vid samtliga fall utom ett. Hon dömdes för 20 bidragsbrott och straffpåföljden bestämdes till villkorlig dom. Hänsyn togs till PAN:s yttrande om att hon skulle komma att skiljas från sin anställning om hon dömdes för uppsåtligt bidragsbrott.

2023

December

Arrestantvakt döms för bidragsbrott (25 fall)

En civilanställd arrestantvakt åtalades för att vid flera tillfällen ha lämnat oriktiga uppgifter eller inte anmält ändrade förhållanden till arbetslöshetskassan och på så sätt tillskansat sig ett belopp om sammanlagt 295 547 kronor. Tingsrätten konstaterade att var och en av gärningarna skulle bedömas som bidragsbrott av normalgraden och dömde honom för 25 fall av bidragsbrott. Straffpåföljden bestämdes till villkorlig dom och 80 dagsböter om 50 kronor, totalt 4 000 kronor. Hänsyn togs till PANs yttrande om att mannen skulle skiljas från sin anställning om han dömdes enligt åtalet eller för uppsåtligt bidragsbrott, men inte om han dömdes endast för vårdslöst bidragsbrott.

Polisanställd frikänns från åtal om bedrägeri

En polisanställd åtalades för att ha lämnat in ett paket för vidarebefordran till en viss adress till Polismyndighetens posthantering, trots att hon skickade paketet som privatperson. Tingsrätten konstaterade att det var utrett att den polisanställdas agerande inneburit vinning för henne med 130 kronor och motsvarande skada för Polismyndigheten. Tingsrätten konstaterade emellertid att åklagaren inte lyckats motbevisa den tilltalades invändning om att inlämnandet av paketet var ett rent misstag. Den polisanställda frikändes därför från åtalet om bedrägeri.

Oktober

Polis frikänns från penningtvättsbrott

En polis åtalades för att ha upplåtit sitt bankkonto för mottagande av insättningar och för att ha gjort elektroniska överföringar, uttag eller kortköp. Åklagaren menade att åtgärderna syftade till att dölja att pengarna härrörde från brottslig verksamhet. Tingsrätten konstaterade att det var styrkt att mannen tagit emot pengar om sammanlagt 67 750 kronor och fört vidare 55 370 kronor genom användande av penningöverföringssystemet TransferGo. Det stod även klart att han hade returnerat ett högt belopp. Vidare konstaterade tingsrätten att pengarna härrört från brottslig verksamhet och att det förelegat ett penningtvättssyfte bakom åtgärderna. De objektiva förutsättningarna för ansvar för penningtvättsbrott var därmed uppfyllda. Däremot ansåg inte tingsrätten att mannen hade haft uppsåt till brottet, varför åtalet ogillades. 

September

Anställd hos Åklagarmyndigheten döms för grovt bokföringsbrott och bokföringsbrott av normalgraden

En anställd inom Åklagarmyndigheten åtalades för grovt bokföringsbrott i tre fall och i andra hand för bokföringsbrott av normalgraden och försvårande av skattekontroll samt för ytterligare två fall av bokföringsbrott av normalgraden. Tingsrätten konstaterade att det förekommit brister i bokföringen och det var styrkt att mannen agerat med uppsåt. Tingsrätten dömde honom för grovt bokföringsbrott i två fall och tre fall av bokföringsbrott av normalgraden. Däremot frikändes han från åtalet om försvårande av skattekontroll. Straffpåföljden bestämdes till villkorlig dom och samhällstjänst om 200 timmar. Dessutom meddelades han näringsförbud i tre år. 

Maj

Polis döms för försök till bedrägeri

En polis åtalades för att i samförstånd med sin man ha anmält ett halsband värt 128 500 kronor försvunnet fast så inte var fallet. Försäkringsbolaget beslutade att avslå ansökan om försäkringsersättning, eftersom det inte ansågs bevisat att förlusten av halsbandet hade inträffat. Tingsrätten fann inte åtalet styrkt och frikände därför polisen. Hovrätten konstaterade att det var ställt utom rimligt tvivel att det förlustanmälda halsbandet inte var försvunnet vid tidpunkten för skadeanmälan. Därför överensstämde inte skadeanmälan till försäkringsbolaget med de verkliga förhållandena. Polisen och hennes man ansågs därför ha försökt att vilseleda försäkringsbolaget att felaktigt utbetala ersättning till dem om 100 000 kronor. Hovrätten ändrade tingsrättens dom och dömde de båda för försök till bedrägeri. Påföljden bestämdes för polisen till villkorlig dom. Att påföljden inte förenades med dagsböter motiverades med att polisen skulle komma att förlora sin anställning.

Nämndeman döms för bedrägeri och grovt bedrägeri

En nämndeman gav vid flera tillfällen in tjänstgöringsrapporter och yrkade ersättning för inkomstförlust, trots att han inte haft någon inkomstförlust med anledning av sin tjänstgöring. Vid flera tillfällen gav han även in falska urkunder till styrkande av sina inkomstförluster. Nämndemannen nekade till brott och uppgav att han inte haft något uppsåt. Tingsrätten konstaterade att nämndemannens agerande varit systematiskt och att han använt sig av osanna uppgifter i handlingarna som i flera fall getts in, såsom lönespecifikationer och felaktiga intyg, vilka uppenbarligen hade upprättats för att vilseleda målsägandena och medfört att gärningarna blivit svårare att upptäcka. Nämndemannen dömdes för fem grova bedrägerier och ett bedrägeri av normalgraden. Påföljden bestämdes till fängelse 1 år och 3 månader. Hovrätten fastställde tingsrättens dom.

Mars

Polis döms för bokföringsbrott

En polis åtalades för att ha underlåtit att bokföra affärshändelser och upprätta eller bevara underlag för varje affärshändelse i samband med uthyrning av lägenheter i näringsfastigheter. Tingsrätten konstaterade att polisen av oaktsamhet hade gjort sig skyldig till bokföringsbrott. Brottet ansågs inte vara ringa. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 70 dagsböter om 290 kronor, totalt 20 300 kronor.

Februari

Polis döms för näringspenningtvätt (ringa brott)

En polis åtalades för att ha låtit sin svärfar disponera polisens bankkort och även möjliggjort för svärfadern att göra insättningar på det bankkontonummer som varit kopplat till kortet. Svärfadern, som hade en pågående skuldsanering, satte in eller anvisade ett företag att sätta in sammanlagt 40 000 kronor. Tingsrätten konstaterade att polisen hade medverkat till åtgärder som skäligen kunde antas vara vidtagna i penningtvättssyfte. Polisen dömdes till 40 dagsböter om 460 kronor, totalt 18 400 kronor. Enligt PAN:s yttrande skulle polisen troligen inte skiljas från sin anställning vid en fällande dom. Hovrätten fastställde tingsrättens dom.

2022

Polis döms för näringspenningtvätt (ringa brott)

En polis åtalades för att ha låtit sin svärfar disponera polisens bankkort och även möjliggjort för svärfadern att göra insättningar på det bankkontonummer som varit kopplat till kortet. Svärfadern, som hade en pågående skuldsanering, satte in eller anvisade ett företag att sätta in sammanlagt 40 000 kronor. Tingsrätten konstaterade att polisen hade medverkat till åtgärder som skäligen kunde antas vara vidtagna i penningtvättssyfte. Polisen dömdes till 40 dagsböter om 460 kronor, totalt 18 400 kronor. Enligt PAN:s yttrande skulle polisen troligen inte skiljas från sin anställning vid en fällande dom.

Nämndeman döms till fängelse för grovt bedrägeri

En nämndeman yrkade inkomstförlust för sin tjänstgöring vid domstol och fick därmed drygt 800 000 kronor utbetalt i ersättning. Enligt tingsrätten hade inte mannen haft någon inkomstförlust och därför hade han inte rätt till ersättning. Även om det rörde sig om flera fall av vilseledande (302 stycken mot kommunen och 143 stycken mot domstolen) bedömdes det som två fall av bedrägeri. Gärningarna bedömdes som grova med beaktande av storleken på utbetalda belopp, att nämndemannen missbrukat allmänt förtroende, att det skett med en planerad systematik och under många år. Nämndemannen dömdes till fängelse i ett år och åtta månader. Dessutom dömdes han att betala ett skadestånd till kommunen på drygt 517 000 kronor och till domstolen på drygt 285 kronor.

Passkontrollant frikänns från bedrägeri

En passkontrollant vid Polismyndigheten åtalades för bedrägeri då hon påstods ha vilselett Polismyndigheten att betala ut sjuklön till henne. Tingsrätten konstaterade att åtalet inte var styrkt och frikände därför passkontrollanten.

Administratör vid PMY döms för grov trolöshet mot huvudman

En civilanställd administratör vid PMY åtalades för grov trolöshet mot huvudman då hon påstods ha missbrukat sin ställning som god man genom att använda målsägandens bankkort för privata omkostnader. Det sammanlagda beloppet uppgick till 132 889 kronor. Tingsrätten konstaterade att beloppet i sig inte medförde att brottet skulle rubriceras som grov trolöshet mot huvudman. Men då målsäganden saknat möjlighet att kontrollera hur uppdraget sköttes och att uttagen och köpen skett med systematik och viss planering ansågs omständigheterna vara sådana att gärningen skulle rubriceras som grov trolöshet mot huvudman. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 70 dagsböter om 50 kronor, totalt 3 500 kronor. Hon ålades inte någon återbetalningsskyldighet då hennes framtida försörjningsmöjligheter ansågs oklara.

HD meddelar inte prövningstillstånd för tidigare polisinspektör som dömdes för grov trolöshet mot huvudman m.m.

En före detta polis åtalades för grov trolöshet mot huvudman vid 294 tillfällen, missbruk av handling vid 16 tillfällen och osann försäkran vid 16 tillfällen. I rollen som förvaltare/god man för flera personer hade han bl.a. använt sina huvudmäns pengar för egen räkning. Tingsrätten fann att han gjort sig skyldig till grov trolöshet mot huvudman. Påföljden bestämdes till fängelse i ett år och sex månader. Dessutom dömdes mannen att betala 233 384 kronor i skadestånd till målsägandena. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut. HD meddelade inte prövningstillstånd vilket innebär att hovrättens dom står fast.

Fd. polisanställd döms för missbruk av urkund

En fd. polisanställd åtalades för att vid tio tillfällen i samband med parkering ha missbrukat ett parkeringstillstånd för rörelsehindrad, vilket hade utfärdats för en annan person. Tingsrätten fann åtalet styrkt och den fd. polisanställda dömdes för tio fall av missbruk av urkund. Påföljden bestämdes till 70 dagsböter om 50 kronor. Vid påföljdsbestämningen tog tingsrätten hänsyn till att den fd. polisanställda hade förlorat sitt arbete på grund av brotten.

Nämndeman döms för bedrägeri, grovt rattfylleri och smitning

En nämndeman åtalades för att vid fem tillfällen ha gett in tjänstgöringsrapporter och yrkat ersättning för inkomstförlust till ett sammantaget belopp om 10 125 kronor, trots att han inte hade haft någon inkomstförlust i anledning av sin tjänstgöring i domstolen. Han åtalades även för grovt rattfylleri och smitning från trafikolycksplats efter att ha backat på ett annat fordon och lämnat olycksplatsen utan att lämna sina uppgifter. För att en nämndeman ska ha rätt till ersättning för den tid de tjänstgör vid domstolar ska det vara fråga om en faktisk inkomstförlust. Tingsrätten konstaterade att nämndemannen inte hade haft någon inkomstförlust i anledning av sin tjänstgöring i domstolen. Vidare konstaterade tingsrätten att det var styrkt att nämndemannen hade gjort sig skyldig till rattfylleri, som bedömdes som grovt med hänsyn till den höga alkoholkoncentrationen, och till smitning från trafikolycksplats. Nämndemannen dömdes för bedrägeri, grovt rattfylleri och smitning från trafikolycksplats. Påföljden bestämdes till fängelse 1 månad.

Tidigare polisinspektör döms för grov trolöshet mot huvudman m.m.

En före detta polis åtalades för grov trolöshet mot huvudman vid 294 tillfällen, missbruk av handling vid 16 tillfällen och osann försäkran vid 16 tillfällen. Han hade i sin roll som förvaltare/god man för flera personer överfört pengar från huvudmännens konton och använt pengarna för egen räkning. Vidare hade han undertecknat årsräkningar avseende sin förvaltning av huvudmännens ekonomi och till dessa fogat kopior av kontoutdrag och saldon som var osanna. Tingsrätten fann vid en sammantagen bedömning att samtliga gärningar var att bedöma som grov trolöshet mot huvudman. När det gällde missbruk av handling och osann försäkran fann tingsrätten att varje sådan gärning var att bedöma som grovt brott eftersom det begåtts för att dölja annan grov brottslighet och i fråga om osann försäkran även avsett en försäkran angående annans ekonomiska situation. Påföljden bestämdes till fängelse i ett år och sex månader. Dessutom dömdes den tilltalade att betala skadestånd till målsägandena med sammanlagt 233 384 kronor. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut och gjorde ingen annan bedömning än den tingsrätten gjort i fråga om påföljd och skadestånd.

En polisanställd åtalades för bidragsbrott efter att hon vid 18 tillfällen felaktigt erhållit sammanlagt 128 371 kronor från Försäkringskassan. Hon hade skickat in skriftlig ansökan om sjukpenning och hade begärt att det skulle räcka med att lämna in nytt läkarintyg om hennes sjukskrivning skulle förlängas. Vidare hade hon i ansökningarna på heder och samvete oriktigt intygat att hon var sjuk och inte arbetade. Hon hade i sin ansökan förtigit att hon var arbetsför i större omfattning än sin sjukskrivning.  Kvinnan hade också underlåtit att, från dagen för respektive ansökan fram till respektive utbetalningsdag, meddela ändrade förhållanden som påverkat rätten till ersättning från Försäkringskassan bestående i att hon arbetat åt annan arbetsgivare vilket hon varit skyldig att anmäla. Tingsrätten konstaterade att kvinnan hade svarat nekande på frågan om hon arbetade och att det därmed finns en tydlig risk att svaret var fel. Eftersom hon trots det valde att ansöka om ersättning och sedan inte heller anmälde ändrade förhållanden till Försäkringskassan hade hon varit likgiltig inför risken att hon vilseledde Försäkringskassan. Hon hade därför haft uppsåt och dömdes för bidragsbrott vid 18 tillfällen. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 50 dagsböter om 220 kr.

Hovrätten gjorde samma bedömning som tingsrätten gjort och fastställde tingsrättens dom.

Civilanställd arrestantvakt döms för bidragsbrott vid åtta tillfällen

En civilanställd arrestantvakt åtalades för bidragsbrott då hon hade lämnat felaktiga uppgifter vid tidrapporteringen till arbetslöshetskassa och dessutom intygat att hon varit arbetslös trots att hon faktiskt arbetat. Det fick till följd att hon fick 19 565 kronor för mycket i utbetalning. Tingsrätten konstaterade att varje ansökan med felaktiga uppgifter som lett till att ersättning oriktigt utbetalats eller betalats ut med ett för högt belopp är att anse som en gärning och därför dömdes arrestantvakten för bidragsbrott vid åtta tillfällen. Tingsrätten konstaterade vidare att det rörde sig om upprepad och systematisk brottslighet och bestämde påföljden till villkorlig dom och 60 dagsböter om 70 kronor, totalt 4 200 kronor.

2021

Polisanställd döms för grovt bedrägeri genom olovlig identitetsanvändning och urkundsförfalskning samt försök till grovt bedrägeri

En polisanställd åtalades för att ha ansökt om lån i sin före detta frus namn. Därefter hade hon skickat in falska urkunder till en bank och därigenom vilselett personal på banken att utbetala pengar till henne. Tingsrätten konstaterade att åtalet var styrkt och att brottet ska bedömas som grovt eftersom kvinnan hade upprättat falska urkunder och olovligen använt sig av annans identitet. Vidare hade den polisanställda ansökt om lån vid flera olika kreditinstitut i den före detta fruns namn. Tingsrätten konstaterade att genom att ge in låneansökan i annans namn är försökspunkterna uppnådda. Att lånen inte hade betalats ut saknar betydelse för bedömningen.  Brotten ska rubriceras som grova dels eftersom kvinnan olovligen använt sig av annans identitet, dels eftersom gärningarna avsett betydande belopp. Den polisanställda dömdes för grovt bedrägeri medelst olovlig identitetsanvändning och urkundsförfalskning samt försök till grovt bedrägeri medelst olovlig identitetsanvändning.

Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst 240 timmar. Om fängelse istället hade valts som påföljd skulle fängelse 11 månader ha dömts ut. I påföljdsbestämningen togs hänsyn till att PAN hade uppgett att hon kommer att skiljas från sin anställning vid händelse av en fällande dom samt att fem år förflutit sedan brotten begicks.

Tidigare polisanställd döms för bedrägeri och försök till bedrägeri samt osant intygande

En tidigare polisanställd åtalades för att från Polismyndigheten ha begärt ersättning för friskvårdsbidrag trots att hon inte hade betalt för träningen eftersom hon hade fått träna gratis på det gym där hon arbetade. För att styrka sin kostnad lämnade hon för åren 2020 och 2021 in oriktiga kvitton till Polismyndigheten. Polismyndigheten betalade ut friskvårdsbidraget om 1 800 kronor för 2020. Avseende 2021 uppmärksammade en av hennes kollegor Polismyndigheten på att den polisanställda hade fri träning genom sin bisyssla på träningscentret, vilket fick till följd att arbetsgivaren inte betalade ut friskvårdsbidraget. Den tidigare polisanställda dömdes för bedrägeri, försök till bedrägeri samt två fall av osant intygande.

Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 50 dagsböter om 50 kronor. I samma mål frikändes den person som skrivit ett kvitto som avsåg betalning för träningskort, trots att den polisanställda inte hade betalt för detta kort.

Nämndeman döms för bedrägeri och grovt bedrägeri

En nämndeman gav vid flera tillfällen in tjänstgöringsrapporter och yrkade ersättning för inkomstförlust, trots att han inte haft någon inkomstförlust i anledning av sin tjänstgöring. Vid flera tillfällen gav han även in falska urkunder till styrkande av sina inkomstförluster. Nämndemannen nekade till brott och uppgav att han inte haft något uppsåt. Tingsrätten konstaterar att nämndemannens agerande varit systematiskt och att han använt sig av osanna uppgifter i handlingarna som i flera fall getts in, såsom lönespecifikationer och felaktiga intyg, vilka uppenbarligen hade upprättats för att vilseleda målsägandena och har medfört att gärningarna blivit svårare att upptäcka. Nämndemannen dömdes för fem grova bedrägerier och ett bedrägeri av normalgraden. Påföljden bestämdes till fängelse 1 år och 3 månader.

Hovrätten fastställer nämndemans straff för bedrägeri

Nämndemannen dömdes i tingsrätten för bedrägeri till villkorlig dom och 70 dagsböter om 380 kronor. Nämndemannen hade under 2015-2017 vilselett Kammarrätten i Göteborg vid 32 tillfällen genom att begära ersättning för löneavdrag som inte hade skett då han fått full lön av sin arbetsgivare. Sammantaget hade han av Kammarrätten i Göteborg fått ut 69 451 kronor. Hovrätten delar tingsrättens bedömning i alla delar. Tingsrättens dom ska därför stå fast.

Polisanställd döms för bidragsbrott vid 18 tillfällen

En polisanställd åtalades för bidragsbrott efter att hon vid 18 tillfällen felaktigt erhållit sammanlagt 128 371 kronor från Försäkringskassan. Hon hade skickat in skriftlig ansökan om sjukpenning och hade begärt att det skulle räcka med att lämna in nytt läkarintyg om hennes sjukskrivning skulle förlängas. Vidare hade hon i ansökningarna på heder och samvete oriktigt intygat att hon var sjuk och inte arbetade. Hon hade i sin ansökan förtigit att hon var arbetsför i större omfattning än sin sjukskrivning.  Kvinnan hade också underlåtit att, från dagen för respektive ansökan fram till respektive utbetalningsdag, meddela ändrade förhållanden som påverkat rätten till ersättning från Försäkringskassan bestående i att hon arbetat åt annan arbetsgivare vilket hon varit skyldig att anmäla.

Tingsrätten konstaterar att kvinnan svarat nekande på frågan om hon arbetade och att det därmed finns en tydlig risk att svaret var fel. Eftersom hon trots det valde att ansöka om ersättning och sedan inte heller anmälde ändrade förhållanden till Försäkringskassan hade hon varit likgiltig inför risken att hon vilseledde Försäkringskassan. Hon hade därför haft uppsåt och dömdes för bidragsbrott vid 18 tillfällen.

Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 50 dagsböter om 220 kr.