Dataintrång

2024

September

Polis döms för dataintrång (25 tillfällen)

En polis åtalades för att ha gjort 25 otillåtna slagningar i Polisens it-system. Polisen erkände gärningarna och tingsrätten konstaterade att åtalet var styrkt. Mannen dömdes för 25 fall av dataintrång. Straffpåföljden bestämdes till villkorlig dom och

40 dagsböter om 50 kronor, totalt 2 000 kronor.

Juli

Polis döms för dataintrång

En polis åtalades för dataintrång efter att olovligen ha berett sig tillgång till uppgifter avsedda för databehandling genom att använda Polismyndighetens system för att kontrollera när hennes makes bil skulle besiktigas. Slagningarna var inte nödvändiga för genomförandet att viss arbetsuppgift. Polisen vidgick händelseförloppet men nekade till brott då hon saknade uppsåt till gärningen och hon lika gärna hade kunnat hämta uppgifterna från t.ex. Transportstyrelsen. Tingsrätten konstaterade att en förutsättning för straffansvar är att gärningen begås uppsåtligen och olovligen. Det krävs dock inte att gärningsmannen handlar med så kallat direkt uppsåt. Det förhållandet att uppgifter i ett visst register är tillgängliga även i andra (öppna) system gör inte en sökning lovlig. Tingsrätten konstaterade att polisen olovligen hade berett sig tillgång till uppgifterna i datasystemen och att hon måste ha insett att hennes agerande inte var tillåtet. Polisen dömdes för dataintrång. Påföljden bestämdes till 50 dagsböter om 430 kronor, totalt 21 500 kronor.

Juni

Polis frikänns från dataintrång (3 tillfällen) och tjänstefel

En polis åtalades för att ha tagit upp en anmälan trots jäv (delikatessjäv) och för att ha gjort sökningar i polisens it-system på personer vilka hon var jävig till. Därtill var sökningarna inte nödvändiga för att genomföra viss arbetsuppgift till följd av jävet. Tingsrätten konstaterade att det inte var visat att det förelåg någon särskild omständighet som var ägnad att rubba förtroendet för polisens opartiskhet. Hon var därför inte jävig när hon tog upp anmälan och gjorde sökningar i registren. Åtalet ogillades därför i sin helhet.

F.d. civilanställd döms för dataintrång (75 tillfällen)

En civilanställd vid Polismyndigheten åtalades för att vid 75 tillfällen ha gjort sökningar i polisens it-system som inte ansågs nödvändiga för att genomföra viss arbetsuppgift eller vara till nytta för arbetets genomförande. Tingsrätten konstaterade att åtalet var styrkt och dömde mannen för dataintrång (75 tillfällen). Straffpåföljden bestämdes till villkorlig dom. Hänsyn togs till PAN:s yttrande om att mannen hade avskedats med anledning av att han erkänt att han gjort de slagningar som omfattades av åtalet.

F.d. civilanställd döms för dataintrång (8 tillfällen) och brott mot tystnadsplikt

En civilanställd vid Polismyndigheten åtalades för att olovligen och uppsåtligen ha berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för databehandling genom att göra slagningar i polisens it-system, vilka inte varit nödvändiga för att utföra en viss arbetsuppgift. Hon åtalades också för att ha röjt uppgifter som hon varit skyldig att hemlighålla genom att fotografera av en dataskärm på vilken visats uppgifter ur polisens regionala underrättelseinformation. Hon hade därefter spridit informationen genom att skicka bilden till andra personer som inte hade rätt att ta del av informationen. Tingsrätten fann åtalet styrkt. Hon dömdes för dataintrång vid fem tillfällen och brott mot tystnadsplikt. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 50 kronor, totalt 1 500 kronor. Hänsyn togs till att den tilltalade hade lämnat sin anställning hos polisen med anledning av de aktuella brotten samt den tid som hon hade varit frihetsberövad i målet. Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så vis att den civilanställda dömdes för dataintrång vid åtta tillfällen istället för fem.

Maj

Polis frikänns från dataintrång

En polis åtalades för att ha gjort slagningar i Polisens it-system på en person och dennes två barn. Tingsrätten bedömde att slagningarna inte varit nödvändiga eller berättigade.

Tingsrätten konstaterade att i den mån polisen varit ovetande om sina befogenheter så har detta innefattat ett medvetet risktagande och representerar en tydlig likgiltighet inför att göra felaktiga slagningar. Tingsrätten bedömde därför att slagningarna skett uppsåtligen och att han skulle dömas för fyra fall av olaga dataintrång. Påföljden bestämdes till 100 dagsböter om 200 kronor, totalt 20 000 kronor. Domen skulle med största säkerhet inte inverka på polisens anställning enligt ett uttalande av PAN.

Hovrätten konstaterade att det inte var bevisat att sökningarna varit olovliga och ändrade därför tingsrättens dom på så vis att polisen frikändes från åtalet och yrkandet om skadestånd avslogs.

April

Polisstudent tillika arrestvakt döms för dataintrång (122 fall) men frikänns från sexuellt ofredande (två fall)

En polisstudent som även hade en timanställning som arrestvakt åtalades för att vid 122 tillfällen ha gjort otillåtna slagningar i Polisens it-system. Han åtalades även för att ha ofredat två andra polisstudenter på ett sätt som kunde förväntas kränka deras sexuella integritet. Tingsrätten dömde honom för dataintrång då slagningarna inte ansågs nödvändiga för utförandet av hans arbetsuppgifter. Däremot frikände tingsrätten studenten från åtalet om sexuellt ofredande då bilderna som skickats inte ansågs ha en tydlig sexuell inriktning. Den aktuella konversationen ansågs inte heller ha en sådan tydlig sexuell inriktning att det skulle falla inom det straffbara området. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 30 dagsböter om 280 kronor, totalt 8 400 kronor. 

Mars

Civilanställd som tjänstgjorde som arrestvakt döms för dataintrång (4 fall) och frikänns från brott mot tystnadsplikt och dataintrång (1 tillfälle)

En civilanställd vid Polismyndigheten som tjänstgjorde som arrestvakt åtalades för att ha gjort slagningar i Polisens it-system, vilka inte ansågs vara nödvändiga för genomförandet av hans arbetsuppgifter. Slagningarna gjordes på en intagen person och på dennes anhöriga. Arrestvakten åtalades även för att för sina kamrater ha berättat om frihetsberövandet och lämnat uppgifter hänförliga till brottet. Tingsrätten dömde mannen för dataintrång (4 fall) men ogillade åtalet om brott mot tystnadsplikt då uppgifterna han lämnade ut redan var kända. Han frikändes även för ett fall av dataintrång då det inte kunde uteslutas om att en förfrågan om slagningen gjorts från häktet. Straffpåföljden bestämdes till 80 dagsböter om 250 kronor, totalt 20 000 kronor.

Polis döms för dataintrång (15 fall) och frikänns från flera andra dataintrång

En polis åtalades för att ha gjort olovliga slagningar på personer i polisens it-system. Slagningarna gjordes bl.a. på en person som polisen haft en privat relation till och dennes anhöriga. Tingsrätten fann det styrkt att sökningarna varit olovliga i femton fall. Däremot frikändes hon från flera andra påstådda dataintrång där tingsrätten inte kunde styrka att dessa varit olovliga. Straffpåföljden bestämdes till villkorlig dom och 60 dagsböter om 490 kronor, totalt 29 400 kronor. Två år innan domen kom stängdes polisen av från sitt arbete. Hon valde därefter att säga upp sig från sitt arbete. 

Polis döms för dataintrång (4 fall)

En polis åtalades för att ha gjort olovliga slagningar på en person, dennes anhöriga och bil i polisens it-system. Tingsrätten dömde honom för dataintrång. Straffpåföljden bestämdes till 30 dagsböter om 330 kronor, totalt 9 900 kronor.

Polis döms för dataintrång (18 fall)

En polis åtalades för att olovligen ha gjort 18 olagliga slagningar på personer och fordon i polisens it-system. Polisen hade en personlig koppling till personerna och fordonen. Tingsrätten konstaterade att åtalet var styrkt och dömde mannen för dataintrång.

Straffpåföljden bestämdes till 30 dagsböter om 460 kronor, totalt 13 800 kronor.

Hänsyn togs till PAN:s yttrande om att mannen skulle komma att skiljas från sin anställning i händelse av en fällande dom.

Polis döms för dataintrång

En polis åtalades för att olovligen från en tjänstedator, i vilken en polisanställd person hade glömt kvar sitt inloggningskort, ha skickat ett meddelande från dennes e-postkonto och i dennes namn. Meddelandet skickades till en tredje polisanställd person med innehållet ”Hej snygging! Jag har spanat in dig ikväll" och härvid även bifogat en s.k. emoj i form av glad gubbe. Tingsrätten dömde polisen för dataintrång. Straffpåföljden bestämdes till 40 dagsböter om 360 kronor, totalt 14 400 kronor.

Februari

Polis döms för dataintrång (7 fall) 

En polis åtalades för att ha gjort otillåtna slagningar på fordon till vilka han hade en personlig koppling som blivande eller registrerad ägare. Han erkände gärningarna. Slagningarna gjordes i systemet PMF (polisens multifråga). Tingsrätten konstaterade att polisen gjort sökningarna för privata ändamål och att han därför handlat olovligen. Tingsrätten fann att han gjort sig skyldig till dataintrång vid sju tillfällen och påföljden bestämdes till 40 dagsböter om 390 kronor, totalt 15 600 kronor. Vid straffmätningen togs hänsyn till att polisen skulle komma att skiljas från sin anställning hos Polismyndigheten. Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så vis att storleken på varje dagsbot bestämdes till 50 kronor, eftersom polisen vid tidpunkten för målets avgörande i hovrätten hade förlorat sin anställning och helt saknade inkomst . Det totala beloppet blev därmed 2 000 kronor.

Civilanställd döms för dataintrång

En civilanställd vid Säkerhetspolisen åtalades för att olovligen ha berett sig tillgång till en uppgift genom att göra en slagning i Säkerhetspolisens system RKBAS (registerkontrolldatabasen). Enligt åklagaren var slagningen otillåten på grund av jäv.

Tingsrätten konstaterade att slagningen varit arbetsrelaterad och att det inte var visat att slagningen var olovlig på den grunden att den inte varit nödvändig för att genomföra en viss arbetsuppgift. Däremot ansåg tingsrätten att slagningen varit olovlig mot bakgrund av att jäv förelåg. Gällande uppsåtsbedömningen konstaterade tingsrätten att slagningen skett på initiativ av en medarbetare som var mycket kunnig och erfaren inom it-säkerhet. Den civilanställda borde därför i det läget ha kunnat utgå från att kollegan inte skulle fråga om en uppgift som krävde otillåten slagning. Det ansågs inte heller vara fråga om en sådan åtgärd där det varit naturligt att ställa sig frågan om det förelåg en jävssituation. Mot den bakgrunden och med hänsyn till vad som framkommit om avsaknaden av föreskrifter, riktlinjer och utbildning om dessa frågor ansågs det inte visat att den civilanställda haft uppsåt till att göra en otillåten slagning. Åtalet lämnades därför utan bifall. Hovrätten konstaterade däremot att gärningen var styrkt och att kvinnan haft ett likgiltighetsuppsåt. Hovrätten ändrade därför tingsrättens dom och dömde kvinnan för dataintrång. Straffpåföljden bestämdes till penningböter på 4 000 kronor. Hänsyn togs till att lagföringen var sen. Av yttrande från Säpos personalansvarsnämnd framgick att hon inte skulle komma att skiljas från sin anställning i händelse av en fällande dom. 

2023

December

Polis döms för dataintrång

En polis åtalades för att olovligen ha gjort slagningar i Durtvå på sitt barn. Tingsrätten konstaterade att det har förelegat en jävssituation som polisen måste ha varit väl medveten om. Slagningen ansågs även vara olovlig då den inte var nödvändig för att genomföra någon av polisens arbetsuppgifter. Polisen dömdes för dataintrång. Straffpåföljden bestämdes till 30 dagsböter om 250 kronor, totalt 7 500 kronor.

Domstolsanställd döms för brott mot tystnadsplikt, dataintrång, grovt brott mot tystnadsplikt och grovt dataintrång, men frikänns från brott mot tystnadsplikt

En civilanställd handläggare vid domstolen åtalades för att uppsåtligen ha röjt sekretessbelagda uppgifter. Röjandet bestod i att hon lämnade uppgifterna till en kriminellt belastad person som inte hade rätt att ta del av dem och som direkt eller indirekt var föremål för de uppgifter som röjandet avsåg. Hon åtalades även för att ha låtit den kriminellt belastade personen ta del av innehållet i domstolarnas verksamhetssystem och även vid flera tillfällen delat sekretessbelagda uppgifter med andra personer som inte haft rätt att ta del av uppgifterna. Vidare åtalades hon för att ha gjort en olovlig slagning i domstolarnas verksamhetssystem som avsåg ett familjemål som handlades vid tingsrätten.

Tingsrätten konstaterade att det var ställt utom rimligt tvivel att kvinnan röjt sekretessbelagda uppgifter på så sätt som åklagaren gjort gällande. För detta talade det samlade bevisvärdet. Gärningen ansågs vara av särskilt farlig art och därför rubricerades brottet som grovt. Tingsrätten konstaterade att handläggaren har varit väl medveten om sin tystnadsplikt och att hon hade agerat avsiktligt. Hon dömdes därför för grovt brott mot tystnadsplikt. Vidare dömdes hon för ett grovt dataintrång, tre fall av brott mot tystnadsplikt och ett dataintrång.

Straffpåföljden bestämdes till fängelse i ett år och nio månader. Hänsyn togs till Domstolsverkets personalansvarsnämnds yttrande om att nämndens preliminära bedömning var att domstolshandläggaren sannolikt skulle komma att avskedas från sin anställning om hon dömdes för de åtalade gärningarna.

Personalansvarsnämnden har därefter upplyst tingsrätten om att ett ärende om avskedande har inletts. Dessutom dömdes hon att betala ett skadestånd om 10 000 kronor till målsägande.

November

Polis döms för dataintrång (4 fall)

En polis åtalades för att olovligen ha gjort slagningar i polisens IT-system. Slagningarna hade gjorts i ett ärende där polisen och hans son var målsägande och ansågs inte nödvändiga för utförande av hans arbetsuppgifter. Tingsrätten konstaterade att polisen gjort sig skyldig till dataintrång. Därefter anförde tingsrätten att polisen uppfattade att det förelåg en nödvärnssituation mot bakgrund av att han upplevde att det fanns en hotbild mot honom och hans familj. Domstolen konstaterade att den eventuella skada som uppstått genom polisens agerande inte kunde anses som särskilt stor. Därför ansåg inte domstolen att polisens handlande varit oförsvarlig och friade honom från åtalet om dataintrång. Hovrätten konstaterade att slagningarna inte varit behövliga för eller ägnade att avvärja den eventuella nödsituationen. Slagningarna ansågs inte heller ha gjorts inom ramen för fullgörande av något tjänsteåliggande. Slagningarna ansågs därför ha varit olovliga. Hovrätten dömde polisen för fyra fall av dataintrång. Straffpåföljden bestämdes till 30 dagsböter om 250 kronor, totalt 7 500 kronor. Hänsyn togs till PAN:s yttrande att det mesta talade för att han skulle komma att skiljas från sin anställning vid fällande dom.

Oktober

Hovrätten ändrar dom och dömer polis för dataintrång (74 tillfällen)

En polis åtalades för att vid 74 tillfällen ha gjort otillåtna slagningar i Polisens it-system. Han åtalades även för att ha lämnat uppgift till en privatperson om innehåll i polisiära register som han var pliktig att hemlighålla.

Enligt tingsrätten var bevisningen avseende dataintrången inte tillräckligt robust och stark för att det mot polisens egna uppgifter kunde anses ställt utom rimligt tvivel att informationen som han slagit efter inte hade varit nödvändig för att genomföra den uppgift han arbetat med inom ramen för sin tjänst vid områdespolisen. Tingsrätten fann inte heller att det var ställt utom rimligt tvivel att han lämnat ut den aktuella uppgiften. Åtalet lämnades därför utan bifall.

Hovrätten konstaterade däremot att de aktuella slagningarna hade en mycket svag koppling till det tips som lämnades. Mot bakgrund av det konstaterade hovrätten att de slagningar som hade gjorts inte var fråga om utförande av en arbetsuppgift utan att det istället rört sig om en olovlig kartläggning av en person. Hovrätten konstaterade att det därför var styrkt att polisen gjort 74 olovliga slagningar i polisens it-system. Han dömdes därför för dataintrång.

Straffpåföljden bestämdes till 30 dagsböter om 380 kronor, totalt 11 400 kronor. Vid straffmätningen beaktades att Polismyndighetens personalansvarsnämnd hade yttrat att polisen skulle komma att skiljas från sin anställning om han dömdes enligt åtalet, däremot inte om han endast dömdes för ett fåtal fall av dataintrång och/eller oaktsamt brott mot tystnadsplikt. Dessutom förpliktigades polisen att betala 5 000 kronor i skadestånd. 

Polis döms för dataintrång (19 tillfällen)

En polis åtalades för dataintrång då han påstods ha gjort slagningar vid 19 tillfällen i polisens it-system som inte var nödvändiga för utförandet av hans arbetsuppgifter. Tingsrätten konstaterade att polisen uppsåtligen hade gjort slagningarna trots att de inte varit nödvändiga för utförandet av hans arbetsuppgifter. Han dömdes därför för dataintrång. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 460 kronor, totalt 13 800 kronor. Vid straffmätningen beaktades att Polismyndighetens personalansvarsnämnd hade yttrat att polisen skulle komma att skiljas från sin anställning vid en fällande dom. Hovrätten fastställde tingsrättens dom. 

September

Civilanställd döms för dataintrång

En civilanställd inom Polismyndigheten åtalades för att ha gjort olovliga slagningar i polisens it-system. Slagningarna avsåg uppgifter om egna anhöriga, kollegor, kollegors anhöriga och släkt samt uppgifter om en för henne okänd person. Tingsrätten dömde kvinnan för 18 fall av dataintrång. Hon frikändes från tre fall av dataintrång för att hon saknade uppsåt i dessa fall. Straffpåföljden bestämdes till 80 dagsböter om 380 kronor, totalt 30 400 kronor. En försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet av brottsligheten var att kvinnan begått brotten genom att utnyttja att hon hade tillgång till polisens register med mycket känsliga uppgifter och därigenom missbrukat det särskilda förtroende detta inneburit för henne. Förmildrande omständigheter var att flera av sökningarna hade skett med den söktes eller vårdnadshavares medgivande. Med anledning av det inträffade sa den civilanställda upp sig från sin tjänst. 

Civilanställd döms för dataintrång (7 fall) och frikänns från ett fall  

En civilanställd inom Polismyndigheten åtalades för att olovligen ha berett sig tillgång till uppgifter genom att göra slagningar i Polisens it-system PIL. Slagningarna avsåg uppgifter om henne själv och uppgifter om släktingar till henne. Målet avgjordes utan huvudförhandling. Tingsrätten ansåg sju av fallen bevisade och den civilanställda dömdes för dataintrång. Straffpåföljden bestämdes till 50 dagsböter om 250 kronor, totalt 12 500 kronor.

Civilanställd frikänns från dataintrång

En civilanställd vid Säkerhetspolisen åtalades för att olovligen ha berett sig tillgång till en uppgift genom att göra en slagning i Säkerhetspolisens system RKBAS (registerkontrolldatabasen). Enligt åklagaren var slagningen otillåten på grund av jäv.

Tingsrätten konstaterade att slagningen varit arbetsrelaterad och att det inte var visat att slagningen var olovlig på den grunden att den inte varit nödvändig för att genomföra en viss arbetsuppgift. Däremot ansåg tingsrätten att slagningen varit olovlig mot bakgrund av att jäv förelåg. Gällande uppsåtsbedömningen konstaterade tingsrätten att slagningen skett på initiativ av en medarbetare som var mycket kunnig och erfaren inom it-säkerhet. Den civilanställda borde därför i det läget ha kunnat utgå från att kollegan inte skulle fråga om en uppgift som krävde otillåten slagning. Det ansågs inte heller vara fråga om en sådan åtgärd där det varit naturligt att ställa sig frågan om det förelåg en jävssituation. Mot den bakgrunden och med hänsyn till vad som framkommit om avsaknaden av föreskrifter, riktlinjer och utbildning om dessa frågor ansågs det inte visat att den civilanställda haft uppsåt till att göra en otillåten slagning. Åtalet lämnades därför utan bifall.

Civilanställd döms för dataintrång

En civilanställd inom Polismyndigheten åtalades för att ha gjort olovliga slagningar i polisens it-system. Slagningarna avsåg uppgifter om egna anhöriga, kollegor, kollegors anhöriga och släkt samt uppgifter om en för henne okänd person. Tingsrätten dömde kvinnan för 18 fall av dataintrång. Hon frikändes från tre fall av dataintrång för att hon saknade uppsåt i dessa fall. Straffpåföljden bestämdes till 80 dagsböter om 380 kronor, totalt 30 400 kronor. En försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet av brottsligheten var att kvinnan begått brotten genom att utnyttja att hon hade tillgång till polisens register med mycket känsliga uppgifter och därigenom missbrukat det särskilda förtroende detta inneburit för henne. Förmildrande omständigheter var att flera av sökningarna hade skett med den söktes eller vårdnadshavares medgivande. Med anledning av det inträffade sa den civilanställda upp sig från sin tjänst.

Augusti

Polis döms för dataintrång

En polis åtalades för att olovligen ha gjort en sökning på sitt eget fordon i MPMF. Enligt tingsrätten var det inte ställt utom rimligt tvivel att polisen hade förstått att det handlade om hans egen nyinköpta skoter. Därmed hade inte polisen haft uppsåt till den olovliga slagningen. Tingsrätten ogillade därför åtalet mot honom. Hovrätten konstaterade till skillnad från tingsrätten att det var visat att polisen hade insett att slagningen som han gjorde rörde honom själv. Han hade därmed haft uppsåt till den olovliga slagningen. Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så vis att polisen dömdes för dataintrång. Straffpåföljden bestämdes till 30 dagsböter om 370 kronor, totalt 11 100 kronor.

Civilanställd frikänns från dataintrång

En civilanställd vid Säkerhetspolisen åtalades för att olovligen ha berett sig tillgång till en uppgift genom att göra en slagning i Säkerhetspolisens system RKBAS (registerkontrolldatabasen). Enligt åklagaren var slagningen otillåten på grund av jäv.

Tingsrätten konstaterade att slagningen varit arbetsrelaterad och att det inte var visat att slagningen var olovlig på den grunden att den inte varit nödvändig för att genomföra en viss arbetsuppgift. Däremot ansåg tingsrätten att slagningen varit olovlig mot bakgrund av att jäv förelåg. Gällande uppsåtsbedömningen konstaterade tingsrätten att slagningen skett på initiativ av en medarbetare som var mycket kunnig och erfaren inom it-säkerhet. Den civilanställda borde därför i det läget ha kunnat utgå från att kollegan inte skulle fråga om en uppgift som krävde otillåten slagning. Det ansågs inte heller vara fråga om en sådan åtgärd där det varit naturligt att ställa sig frågan om det förelåg en jävssituation. Mot den bakgrunden och med hänsyn till vad som framkommit om avsaknaden av föreskrifter, riktlinjer och utbildning om dessa frågor ansågs det inte visat att den civilanställda haft uppsåt till att göra en otillåten slagning. Åtalet lämnades därför utan bifall.

Juli

Civilanställd döms för tolv fall av dataintrång

En civilanställd inom Polismyndigheten åtalades för att ha gjort olovliga slagningar i polisens olika datasystem. Slagningarna avsåg två personer som polisen haft en personlig relation till. Tingsrätten konstaterade att åtalet var styrkt och dömde henne för dataintrång. Påföljden bestämdes till 70 dagsböter om 440 kronor, totalt 30 800 kronor.

I straffmätningen beaktades det men som polisen förorsakats till följd av brotten. Tingsrätten konstaterade att det förelåg skäl att utgå från att hon, om hon inte redan självmant hade lämnat anställningen vid Polismyndigheten, med all sannolikhet skulle ha blivit avskedad eller uppsagd.

Civilanställda dömsför dataintrång (7 fall) och frikänns från ett fall

En civilanställd inom Polismyndigheten åtalades för att olovligen ha berett sig tillgång till uppgifter genom att göra slagningar i Polisens it-system PIL. Slagningarna avsåg uppgifter om henne själv och uppgifter om släktingar till henne.

Målet avgjordes utan huvudförhandling. Tingsrätten ansåg sju av fallen bevisade och den civilanställda dömdes för dataintrång. Straffpåföljden bestämdes till 50 dagsböter om 250 kronor, totalt 12 500 kronor.

Juni

Civilanställd döms för dataintrång

En civilanställd inom Polismyndigheten åtalades för att ha gjort olovliga slagningar i polisens it-system. Slagningarna avsåg uppgifter om en person som den anställda senare kom att bli vän med. Tingsrätten konstaterade att åtalet var styrkt och dömde kvinnan för dataintrång. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 300 kronor, totalt 9 000 kronor.

Polismyndighetens personalansvarsnämnd anförde att kvinnan inte skulle skiljas från sin anställning vid händelse av en fällande dom.

Polis frikänns från dataintrång

En polis åtalades för att under sin fritid och på arbetstid ha gjort olovliga sökningar i polisens datasystem. Slagningarna hade gjorts på bl.a. polisens kusin och på personer och fordon som var knutna till kusinens kriminella nätverk. Slagning hade även gjorts på en person som var i konflikt med detta nätverk. Tingsrätten konstaterade att åklagaren inte hade visat att sökningarna som polisen hade åtalats för skett olovligen och ogillade därför åtalet. Rättens ordförande och en nämndeman var skiljaktiga och ville fälla polisen för dataintrång. Hovrätten konstaterade bl.a. att sökningarna hade haft en tillräcklig koppling till polisens arbetsuppgifter och att sökningarna inte varit ägnade att rubba förtroendet till hennes opartiskhet. Hovrätten fastställde därför tingsrättens dom. 

Maj

Polis döms för brott mot tystnadsplikt och dataintrång

En polis åtalades för att i polisens it-system ha gjort olovliga slagningar på personer och fordon med anknytning till en viss trafikincident. Polisen åtalades även för att ha röjt identiteten på det skadevållande fordonets förmodade förare.

Tingsrätten konstaterade att slagningarna inte hade varit nödvändiga att göra för att utföra polisens arbetsuppgifter. Dessutom ansågs polisen ha varit jävig då han var vän med den skadelidande. Tingsrätten ansåg även att det var utrett att polisen hade röjt en uppgift som han var skyldig att hemlighålla.

Polisen dömdes för brott mot tystnadsplikt och dataintrång. Påföljden bestämdes till 40 dagsböter om 210 kronor, totalt 8 400 kronor.

April

Civilanställd döms för dataintrång (107 tillfällen)

En civilanställd inom Polismyndigheten åtalades för att vid 107 tillfällen ha gjort otillåtna slagningar i Polisens it-system PIL. Slagningarna avsåg släktingar eller andra anhöriga till kvinnan. Slagningarna avsåg även hennes kollegor och deras anhöriga. Tingsrätten konstaterade att hon inte hade haft uppsåt att begå någon olovlig eller otillåten handling genom sökningarna. Mot bakgrund av det ansåg tingsrätten inte att åtalet var styrkt varför åtalet ogillades.

Hovrätten konstaterade att samtliga 107 slagningar hade skett olovligen. Gällande frågan om den civilanställda hade haft uppsåt till slagningarna konstaterade hovrätten att det får ställas höga krav på polisanställda att hålla sig informerade om och följa gällande regelverk inom it- och informationssäkerhetsområdet. Den civilanställda måste ha förstått att hennes privata slagningar var otillåtna, slog hovrätten fast. Hon bedömdes därför ha begått gärningen med uppsåt och dömdes för dataintrång. Påföljden bestämdes till 100 dagsböter om 380 kronor, totalt 38 000 kronor.

Vid straffmätningen togs hänsyn till att det hade gjorts ett stort antal slagningar under förhållandevis lång tid, varför brottsligheten ansågs relativt allvarlig.

Mars 

Polis döms för dataintrång (4 tillfällen)

En polis åtalades för att olovligen ha gjort slagningar på sin flickvän samt hennes föräldrar i polisens it-system. Slagningarna har inte varit nödvändiga för utförandet av hans arbetsuppgifter. Polisen erkände gärningarna och tingsrätten konstaterade att erkännandet vann stöd av utredningen i övrigt. Polisen dömdes för dataintrång vid fyra tillfällen. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 300 kronor, totalt 9 000 kronor. Vid påföljdsbestämningen togs hänsyn till PAN:s yttrande om att mycket talade för att polisen skulle komma att skiljas från sin anställning med anledning av domen.

Polis frikänns från dataintrång

En polis åtalades för att olovligen ha gjort en sökning på sitt eget fordon i MPMF. Enligt tingsrätten var det inte ställt utom rimligt tvivel att han förstod att det handlade om hans egna nyinköpta skoter och därför var det inte heller ställt utom rimligt tvivel att han haft uppsåt till att den sökning som han gjorde var olovlig. Åtalet mot honom ogillades.

Polis döms för dataintrång (7 tillfällen) 

En polis åtalades för att ha gjort otillåtna slagningar på fordon till vilka han hade en personlig koppling som blivande eller registrerad ägare. Slagningarna gjordes i systemet PMF (polisens multifråga). Tingsrätten konstaterade att polisen gjort sökningarna för privata ändamål och att han därför handlat olovligen. Tingsrätten fann att han gjort sig skyldig till dataintrång vid sju tillfällen och påföljden bestämdes till 40 dagsböter om 390 kronor, totalt 15 600 kronor. Vid straffmätningen togs hänsyn till att polisen skulle komma att skiljas från sin anställning hos Polismyndigheten.

Januari 

Polis döms för dataintrång

En polis åtalades för att på sin fritid ha sökt information på ett registreringsnummer tillhörande hans f.d. sambo i Polisens it-system vilket inte ansågs nödvändigt för arbetsuppgiften. Tingsrätten konstaterade att polisen gjort sig skyldig till dataintrång. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 330 kronor, totalt 9 900 kronor. Hovrätten fastställde tingsrättens dom.

Civilanställd döms för dataintrång

En civilanställd åtalades för att vid 15 tillfällen ha gjort olovliga slagningar på bekanta i Polisens it-system. Tingsrätten fann åtalet styrkt och dömde henne för dataintrång. Påföljden bestämdes till 50 dagsböter om 110 kronor, totalt 5 500 kronor.

Polis frikänns från dataintrång och brott mot tystnadsplikt

En polis åtalades för att vid 74 tillfällen ha gjort otillåtna slagningar i Polisens it-system. Han åtalades även för att ha lämnat uppgift till en privatperson om innehåll i polisiära register som han var pliktig att hemlighålla. Enligt tingsrätten var bevisningen avseende dataintrången inte tillräckligt robust och starkt för att det mot polisens egna uppgifter kunde anses ställt utom rimligt tvivel att informationen som han slagit efter inte hade varit nödvändig för att genomföra den uppgift han arbetat med inom ramen för sin tjänst vid områdespolisen. Tingsrätten fann inte heller att det var ställt utom rimligt tvivel att han lämnat ut den aktuella uppgiften. Åtalet lämnades därför utan bifall.

Äldre domar

2022

Polis döms för dataintrång

En polis åtalades för att ha gjort slagningar i Polisens it-system på en person och dennes två barn. Tingsrätten bedömde att slagningarna inte varit nödvändiga eller berättigade.

Tingsrätten konstaterade att i den mån polisen varit ovetande om sina befogenheter så har detta innefattat ett medvetet risktagande och representerar en tydlig likgiltighet inför att göra felaktiga slagningar. Tingsrätten bedömde därför att slagningarna skett uppsåtligen och att han skulle dömas till fyra fall av olaga dataintrång. Påföljden bestämdes till 100 dagsböter om 200 kronor, totalt 20 000 kronor. Domen skulle med största säkerhet inte inverka på polisens anställning enligt ett uttalande av PAN.

Polis frikänns från dataintrång

En polis åtalades för att olovligen ha gjort slagningar i polisens IT-system. Slagningarna har gjorts i ett ärende där polisen och hans son var målsägande och ansågs inte nödvändiga för utförande av hans arbetsuppgifter. Tingsrätten konstaterade att polisen gjort sig skyldig till dataintrång. Därefter anförde tingsrätten att polisen uppfattade att det förelåg en nödvärnssituation mot bakgrund av att han upplevde att det fanns en hotbild mot honom och hans familj. Därefter konstaterade domstolen att den eventuella skada som uppstått genom polisens agerande inte kunde anses som särskilt stor. Därför ansåg inte domstolen att polisens handlande varit oförsvarlig och friade honom från åtalet om dataintrång.

Polisanställd frikänns från dataintrång

En civilanställd inom Polismyndigheten åtalades för att vid 107 tillfällen ha gjort otillåtna slagningar i Polisens it-system PIL. Slagningarna avsåg släktingar eller andra anhöriga till kvinnan. Slagningarna avsåg även hennes kollegor och deras anhöriga. Tingsrätten konstaterade att den polisanställda inte haft något uppsåt att begå någon olovlig eller otillåten handling genom sökningarna. Mot bakgrund av detta ansåg tingsrätten inte att åtalet var styrkt varför åtalet ogillades.

Polis frikänns från dataintrång

En polis åtalades för att under sin fritid och på arbetstid ha gjort olovliga sökningar i polisens datasystem. Slagningarna hade gjorts på bl.a. polisens kusin och på personer och fordon som var knutna till kusinens kriminella nätverk. Slagning hade även gjorts på en person som var i konflikt med detta nätverk. Tingsrätten ansåg att åklagaren inte visat att sökningarna som polisen åtalats för skett olovligen och ogillade därför åtalet. Rättens ordförande och en nämndeman var skiljaktiga och ville fälla polisen för dataintrång. Domen är överklagad.

Polis döms för dataintrång, brott mot tystnadsplikt och sexuellt ofredande

En polis åtalades för att olovligen ha berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för databehandling genom att göra slagningar i polisens it-system på personer och fordon. Slagningarna var inte nödvändiga för att genomföra en viss arbetsuppgift. Han åtalades också för att ha röjt hemliga uppgifter om en person, vilket han hade fått reda på genom sitt arbete som polis. Han åtalades även för sexuellt ofredande genom att ha nypt och tagit en kollega på rumpan. Tingsrätten dömde polisen för sexuellt ofredande, brott mot tystnadsplikt och dataintrång vid 17 tillfällen. Han frikändes för dataintrång vid fyra tillfällen. Påföljden bestämdes till 150 dagsböter om 50 kronor. I påföljdsbestämningen togs hänsyn till att han enligt PAN skulle skiljas från sin anställning om han dömdes i enlighet med åtalen. Hovrätten ändrade domen på så vis att påföljden bestämdes till villkorlig dom.

Polisanställd döms för dataintrång

En polisanställd åtalades för att ha gjort slagningar i Polismyndighetens IT-system på personer som han hade en personlig anknytning till. Tingsrätten konstaterade att slagningarna var olovliga och att mannen hade haft uppsåt att genomföra slagningarna. Han dömdes därför för dataintrång (40 fall). Påföljden bestämdes till 100 dagsböter om 50 kronor, totalt 5 000 kronor.  

Polis döms för dataintrång

En polis åtalades för att olovligen ha gjort slagningar på en annan polis i polisens datasystem. Tingsrätten konstaterade att slagningarna inte varit nödvändiga för polisens arbetsuppgifter och att slagningarna därför varit olovliga. Polisen dömdes för dataintrång och påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 350 kronor, totalt 10 500 kronor.

Polis döms för dataintrång

En polis åtalades för på sin fritid ha sökt information på ett registreringsnummer tillhörande hans f.d. sambo i Polisens IT-system vilket inte ansågs nödvändigt för arbetsuppgiften. Tingsrätten konstaterade att polisen gjort sig skyldig till dataintrång. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 330 kronor, totalt 9 900 kronor.

Polisinspektör döms för dataintrång (19 tillfällen)

En polisinspektör åtalades för dataintrång då han påstods ha gjort slagningar vid 19 tillfällen i polisens IT-system som inte var nödvändiga för utförandet av hans arbetsuppgifter. Tingsrätten konstaterade att polisinspektören uppsåtligen gjort slagningarna trots att de inte varit nödvändiga för utförandet av hans arbetsuppgifter. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 460 kronor, totalt 13 800 kronor.

Polisanställd döms för dataintrång (2 tillfällen) och frias för dataintrång (2 tillfällen)

Tingsrätten dömde en polisanställd för dataintrång vid två tillfällen men frikände honom samtidigt för dataintrång vid två andra tillfällen. I de fall där den polisanställda frikändes konstaterade tingsrätten att det inte var ställt utom rimligt tvivel att hans slagningar varit olovliga. I de två övriga fallen konstaterade hovrätten att det var visat att slagningarna inte varit nödvändiga för genomförandet av hans arbetsuppgifter.  Med beaktande av att dels dataintrången avsett mycket känsliga uppgifter, dels att det förflutit en i förhållande till brottets art ovanligt lång tid bestämdes antalet dagsböter till 50 stycken om 270 kronor, totalt 13 500 kronor.

Polis döms för dataintrång (3 tillfällen)

En polis åtalades för dataintrång vid sammanlagt sex tillfällen. Tingsrätten dämde polisen för tre fall av dataintrång eftersom det var visat att hon i dessa fall berett sig tillträde till uppgifter olovligen då dessa slagningar saknade samband med de arbetsuppgifter som hon hade. Övriga gärningar ansågs inte styrkta. Påföljden bestämdes till 40 dagsböter om 350 kronor, sammanlagt 14 000 kronor.

Polisanställd döms för dataintrång

En polisanställd åtalades för dataintrång för att olovligen och uppsåtligen ha berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för databehandling genom att göra slagningar i Polisens IT-system. Den tilltalade hade gjort sökningar i ett ärende där hon själv hade ställning som potentiell målsägande.  Tingsrätten konstaterade att det var utrett att slagningarna inte var nödvändiga för att genomföra en viss arbetsuppgift. Polisen dömdes för dataintrång. Påföljden bestämdes till 50 dagsböter om 300 kronor. Vid påföljdsbestämningen beaktade tingsrätten att polisen inte kommer att skiljas från sin anställning med anledning av de åtalade gärningarna.

Polis frikänns från åtal om dataintrång och brott mot tystnadsplikt

En polis åtalades för dataintrång för att olovligen och uppsåtligen ha berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för databehandling genom att göra slagningar i Polisens it-system, vilka inte varit nödvändiga för att utföra en viss arbetsuppgift. Han åtalades också för att ha röjt uppgift om att en person var misstänkt för brott, trots att han varit skyldig att hemlighålla uppgiften. Tingsrätten konstaterade att slagningarna i polisens it-system hade varit till nytta för arbetets genomförande i det enskilda fallet och att åklagaren inte hade visat att slagningarna inte hade varit nödvändiga för att utföra en viss arbetsuppgift. Tingsrätten konstaterade även att det fanns rimligt tvivel i fråga om polisen hade röjt uppgift om att en person var misstänkt för brott. Tingsrätten ogillade åtalet i sin helhet.

Polisanställd döms för dataintrång och brott mot tystnadsplikt

En polisanställd åtalades för dataintrång för att olovligen och uppsåtligen ha berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för databehandling genom att göra slagningar i Polisens it-system, vilka inte varit nödvändiga för att utföra en viss arbetsuppgift. Hon åtalades också för att ha röjt uppgifter som hon varit skyldig att hemlighålla genom att fotografera av en dataskärm på vilken visats uppgifter ur Polisens regionala underrättelseinformation. Hon hade därefter spridit informationen genom att skicka bilden till andra personer som inte hade rätt att ta del av informationen. Tingsrätten fann åtalet styrkt. Hon dömdes för dataintrång vid fem tillfällen och brott mot tystnadsplikt. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 50 kronor. Vid påföljdsbestämningen tog tingsrätten hänsyn till att den tilltalade hade lämnat sin anställning hos Polisen med anledning av de aktuella brotten samt den tid som hon hade varit frihetsberövad i målet.

Polisanställd döms för dataintrång

En polisanställd hade vid tre tillfällen under ett år gjort sökningar i Polisens informationslösning (PIL). Tingsrätten ansåg inte att slagningarna hade någon koppling till den polisanställdes arbetsuppgifter. Slagningarna ansågs därför ha skett olovligen. Tingsrätten konstaterade att den polisanställde förstod att slagningarna var otillåtna, eftersom han varit medveten om i vilka fall sökningar i PIL är tillåtet. Den polisanställde dömdes för tre fall av dataintrång och påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 460 kronor, totalt 13 800 kronor. Enligt PAN skulle den polisanställde inte skiljas från sin anställning vid händelse av en fällande dom.

Polisanställd döms för bidragsbrott vid 18 tillfällen

En polisanställd åtalades för bidragsbrott efter att hon vid 18 tillfällen felaktigt erhållit sammanlagt 128 371 kronor från Försäkringskassan. Hon hade skickat in skriftlig ansökan om sjukpenning och hade begärt att det skulle räcka med att lämna in nytt läkarintyg om hennes sjukskrivning skulle förlängas. Vidare hade hon i ansökningarna på heder och samvete oriktigt intygat att hon var sjuk och inte arbetade. Hon hade i sin ansökan förtigit att hon var arbetsför i större omfattning än sin sjukskrivning.  Kvinnan hade också underlåtit att, från dagen för respektive ansökan fram till respektive utbetalningsdag, meddela ändrade förhållanden som påverkat rätten till ersättning från Försäkringskassan bestående i att hon arbetat åt annan arbetsgivare vilket hon varit skyldig att anmäla. Tingsrätten konstaterade att kvinnan hade svarat nekande på frågan om hon arbetade och att det därmed finns en tydlig risk att svaret var fel. Eftersom hon trots det valde att ansöka om ersättning och sedan inte heller anmälde ändrade förhållanden till Försäkringskassan hade hon varit likgiltig inför risken att hon vilseledde Försäkringskassan. Hon hade därför haft uppsåt och dömdes för bidragsbrott vid 18 tillfällen. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 50 dagsböter om 220 kr.

Hovrätten gjorde samma bedömning som tingsrätten gjort och fastställde tingsrättens dom.

Hovrätten dömde polis för dataintrång vid tre tillfällen

En polis frikändes i tingsrätten för dataintrång. Tingsrätten ansåg att polisens slagningar i polisens IT-system avseende tre personer inte var brottsligt eftersom det inte kunde visas att slagningarna inte var nödvändiga för utförandet av polisens arbetsuppgifter. Hovrätten ändrade tingsrättens domslut på så sätt att hovrätten dömde polisen för dataintrång vid tre tillfällen. Hovrätten konstaterade att det inte fanns något som tydde på att polisen haft anledning att i tjänsteutövningen söka på de tre personerna. Slagningarna ansågs därför inte nödvändiga för utförandet av polisens arbetsuppgifter. Påföljden bestämdes till 50 dagsböter om 450 kronor, totalt 22 500 kronor.

Polis dömdes för dataintrång och frikändes från tjänstefel

En polis åtalades för dataintrång då hon hade gjort slagningar i polisens it-system rörande målsäganden och flera personer och fordon relaterade till honom. Polisen åtalades även för tjänstefel då hon hade lämnat felaktiga uppgifter om målsäganden i telefonsamtal med en kollega, vilket ledde till att målsäganden kort därefter stoppats av en polispatrull och underkastats kroppsvisitation och husrannsakan i bilen utan att det fanns grund för det. 

Tingsrätten konstaterade att slagningarna gjordes av nyfikenhet och inte var motiverade av hennes arbetsuppgifter. Däremot frikände tingsrätten polisen från tjänstefel då hon inte ansågs medvetet ha lämnat felaktiga uppgifter. Inte heller kunde hon anses ansvarig för kollegornas agerande. Påföljden bestämdes till 100 dagsböter om 300 kronor, totalt 30 000. I påföljdsbestämningen togs hänsyn till att polisen skulle skiljas från sin anställning vid en fällande dom.

Polis döms för dataintrång

En polis åtalades för dataintrång då hon gjort slagning i polisens it-system MPMF rörande en person och hennes fordon. Tingsrätten konstaterade att polisen vid tillfället för slagningen var i tjänst, men att slagningen inte ansågs nödvändig för utförandet av hennes arbetsuppgifter. Detta måste polisen ha förstått menade tingsrätten som därför dömde henne för dataintrång. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 420 kronor, totalt 12 600 kronor.

Polisinspektör döms för dataintrång (24 tillfällen) och brott mot tystnadsplikt

En polisinspektör åtalades för brott mot tystnadsplikt och dataintrång vid 31 tillfällen. Hon påstods ha röjt uppgifter avseende en persons förekomst i misstankeregistret, Polismyndighetens spaningsregister och signalementregister samt Tullverkets underrättelseregister brottsbekämpning. Polisinspektören påstods även olovligen och uppsåtligen ha gjort slagningar på släktingar och övriga i olika IT-system.

Tingsrätten konstaterade att polisinspektören trots att hon känt till att uppgifterna var sekretessbelagda olovligen hade röjt uppgifterna. Därmed hade hon gjort sig skyldig till brott mot tystnadsplikt. Gällande åtalet om dataintrång konstaterade tingsrätten att slagningarna på släktingarna omfattades av jävbestämmelsen och att slagningarna därför var otillåtna. Enligt tingsrätten hade det inte visats att övriga slagningar inte varit nödvändiga för utförandet av polisinspektörens arbetsuppgifter.

Polisinspektören dömdes till 100 dagsböter om 350 kronor, totalt 35 000 kronor.

I påföljdsbestämningen togs hänsyn till PANs uttalande om att polisinspektören skulle skiljas från sin anställning om hon dömdes för oaktsamt brott mot tystnadsplikt och/eller ett mindre antal fall av dataintrång. 

Polisinspektör döms för dataintrång (4 tillfällen)

En polisinspektör åtalades för att dataintrång då han påstods ha gjort slagningar på nära anhöriga i Polisens system. Slagningarna ansågs inte ha varit nödvändiga för utförandet av polisinspektörens arbetsuppgifter. Polisinspektören erkände gärningarna och tingsrätten konstaterade att det saknades skäl att ifrågasätta polisinspektörens erkännande. Påföljden bestämdes till 40 dagsböter om 470 kronor, totalt 18 800 kronor.

2021

Polis döms för dataintrång, brott mot tystnadsplikt och sexuellt ofredande

En polis åtalades för att olovligen ha berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för databehandling genom att göra slagningar i polisens it-system på personer och fordon. Slagningarna var inte nödvändiga för att genomföra viss arbetsuppgift. Han åtalades också för att ha röjt hemliga uppgifter om en person som han hade fått reda på genom sitt arbete som polis. Han åtalades även för sexuellt ofredande genom att ha nypt och tagit en kollega på rumpan.

Tingsrätten konstaterade att vissa av slagningarna hade skett när polisen var ledig och att han inte hade underrättat sin förman om sådana tjänsteåtgärder som hade skett när han var ledig. Enligt tingsrätten kan det inte råda någon tvekan bland användarna av systemen att det för en lovlig slagning krävs att denna sker i tjänsten och hänger ihop med en viss arbetsuppgift. Tingsrätten konstaterade vidare att polisen röjt uppgifter som han erfarit som polisman och som omfattas av hans tystnadsplikt. Slutligen konstaterade tingsrätten att beröringen av kollegans rumpa hade skett uppsåtligen och att beröringen tveklöst var ägnad att kränka den sexuella integriteten.

Polisen dömdes för sexuellt ofredande, brott mot tystnadsplikt och dataintrång vid 17 tillfällen. Han frikändes för dataintrång vid fyra tillfällen. Påföljden bestämdes till 150 dagsböter om 50 kronor. I påföljdsbestämningen togs hänsyn till att personalansvarsnämnden hade yttrat att polisen kommer att skiljas från sin anställning om han döms i enlighet med åtalen.

Polis döms för dataintrång vid sju tillfällen

En polis åtalades för att vid sju tillfällen olovligen ha berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för databehandling genom att göra slagningar på personer som hon har en personlig koppling till i polisens it-system. Slagningarna var inte nödvändiga för att genomföra viss arbetsuppgift. Polisen hade erkänt gärningen. Hon dömdes för dataintrång vid sju tillfällen. Påföljden bestämdes till 50 dagsböter om 460 kronor.

Polis döms för dataintrång vid två tillfällen

En polis åtalades för att vid två tillfällen olovligen ha berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för databehandling genom att göra slagningar i polisens it-system på fordon tillhöriga anhöriga. Slagningarna var inte nödvändiga för att genomföra viss arbetsuppgift. Tingsrätten konstaterade att gärningarna hade begåtts uppsåtligen. Hon dömdes för dataintrång vid två tillfällen. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 370 kronor.

Polis döms för dataintrång och brott mot tystnadsplikt

En polis åtalades för att olovligen ha berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för databehandling genom att göra slagningar i polisens it-system. Slagningarna var inte nödvändiga för fullgörandet av viss arbetsuppgift. Han åtalades vidare för att uppsåtligen ha röjt uppgifter avseende en persons förekomst i misstankeregistret och belastningsregistret, som han är skyldig att hemlighålla. Röjandet hade skett genom att polisen tog en bild på sin dataskärm där personens PMF fanns, vilket inkluderar uppgifter om förekomst i MR och BR. Han skickade därefter bilden till en annan person som lade ut bilden på Facebook. Polisen vidgick de faktiska omständigheterna men bestred ansvar för brott.

Tingsrätten konstaterade att det är uteslutet att polisen hade trott att sökningarna hade varit nödvändiga för en viss arbetsuppgift och att han därmed hade gjort sig skyldig till uppsåtligt dataintrång. Tingsrätten slog vidare fast att han, med hänsyn till att han är en erfaren polis, måste ha förstått att bilden innehöll uppgifter som omfattades av hans tystnadsplikt. Polisen dömdes för dataintrång och brott mot tystnadsplikt.

Påföljden bestämdes till 80 dagsböter om 260 kronor.

Polisanställd döms för dataintrång vid 18 tillfällen

En polisanställd åtalades för att olovligen ha berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för databehandling genom att göra slagningar på ett antal personer och fordon i polisens it-system. Slagningarna var inte nödvändiga för fullgörandet av viss arbetsuppgift. Kvinnan erkände att hon hade gjort slagningarna. Tingsrätten konstaterade att kvinnan erkänt samtliga 18 gärningar och att erkännandet stöds av utredningen i övrigt. Hon dömdes för 18 fall av dataintrång. Påföljden bestämdes till 50 dagsböter om 100 kronor.

Polisanställd döms för dataintrång

En polisanställd åtalades för att vid två tillfällen olovligen ha berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för databehandling genom att göra slagningar i polisens it-system. Slagningarna hade inte varit nödvändiga för fullgörandet av viss arbetsuppgift. Mannen erkände att han hade gjort slagningarna men bestred ansvar för brott.

Tingsrätten konstaterade att avseende det första tillfället hade mannen inte själv fått vidta åtgärderna på grund av jäv, då de hade utgjort åtgärder i brottsbekämpande verksamhet som rörde en till honom närstående person. Tingsrätten fann att mannen hade gjort sökningen i polisens datasystem, att slagningen hade varit olovlig och att han hade handlat med uppsåt. Avseende den andra slagningen konstaterade tingsrätten att mannens uppgifter om att hans sökning hade varit tjänsterelaterad inte kunde lämnas utan avseende och åtalet lämnades därför utan bifall i den delen. Han dömdes för ett fall av dataintrång.

Påföljden bestämdes till 40 dagsböter om 200 kronor.

Polis döms för dataintrång vid två tillfällen

En polis åtalades för att olovligen ha berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för databehandling genom att göra slagningar i polisens it-system på nära anhöriga vid två tillfällen. Tingsrätten fann att polisen hade gjort de båda slagningarna och att ingenting talade för att slagningarna varit nödvändiga i hans arbete. Han dömdes för två fall av dataintrång. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 560 kronor.

 Polis döms för dataintrång vid fyra tillfällen

En polis åtalades för att olovligen ha berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för databehandling genom att göra slagningar i polisens it-system på nära anhörig, ex-maken och dennes bil vid fyra tillfällen. Polisen erkände att hon hade gjort slagningarna. Tingsrätten fann att polisen hade gjort sökningarna i polisens datasystem och att sökningarna inte hade varit nödvändiga för att hon skulle utföra någon arbetsuppgift. Hon dömdes för fyra fall av dataintrång. Påföljden bestämdes till 40 dagsböter om 410 kronor.

Polis döms för dataintrång vid tolv tillfällen

En polis åtalades för att olovligen ha berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för databehandling genom att göra slagningar i polisens it-system på bland annat släktingar, tidigare kollegor och en arrestantvakt vid tolv tillfällen. Polisen förnekade brott i första hand då slagningarna varit nödvändiga för hans arbetsuppgifter och, i andra hand, att han saknat uppsåt i förhållande till att slagningarna inte var nödvändiga för att utföra hans arbetsuppgifter. Tingsrätten konstaterade att inloggning och användning av polisens datasystem är förknippade med ett varningssystem, som polisen bekräftade att han hade sett.

Tingsrätten slog fast att sökningarna inte hade varit nödvändiga för utförandet av någon tjänsteuppgift och att det måste ha stått klart för polisen att det sätt han använt systemen på inte varit tillåtet. Det var därför ställt utom rimligt tvivel att polisen hade uppsåt till de olovliga sökningarna.  Polisen dömdes för tolv fall av dataintrång.

Påföljden bestämdes till 100 dagsböter om 410 kronor.

Polis döms för dataintrång vid fyra tillfällen

En polis åtalades för att olovligen ha berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för databehandling genom att göra slagningar i polisens it-system i en privat angelägenhet. Slagningarna hade inte varit nödvändiga för fullgörandet av viss arbetsuppgift. Polisen erkände att han hade gjort slagningarna men invände att slagningarna inte var olovliga. Tingsrätten konstaterade att mannen inte själv fått vidta åtgärderna på grund av jäv, då de hade utgjort åtgärder i brottsbekämpande verksamhet som rörde honom själv. Tingsrätten fann att polisen hade gjort sökningarna i polisens datasystem, att slagningarna hade varit olovliga och att polisen hade handlat med uppsåt. Han dömdes för fyra fall av dataintrång. Påföljden bestämdes till 50 dagsböter om 360 kronor.

Polis döms för dataintrång vid nio tillfällen

En polis åtalades för att olovligen ha berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för databehandling genom att göra slagningar i polisens it-system på närstående och kollegor. Slagningarna hade inte varit nödvändiga för fullgörandet av viss arbetsuppgift. Polisen erkände att han hade gjort slagningarna. Tingsrätten fann att polisen hade gjort sökningarna i polisens datasystem, att slagningarna hade varit olovliga och att polisen hade handlat med uppsåt. Han dömdes för nio fall av dataintrång. Påföljden bestämdes till 50 dagsböter om 520 kronor.

Dataintrång

En polisanställd åtalades för att vid 149 tillfällen olovligen ha gjort slagningar i polisens it-system som inte ansågs nödvändiga för utförandet av hans arbetsuppgifter. Tingsrätten konstaterade att det rört sig om ett förhållandevis stort antal tillfällen av dataintrång. Sammantaget fann tingsrätten att brottsligheten vid en samlad bedömning ändå inte var sådan att gärningarna skulle rubriceras som grovt dataintrång. Den polisanställde dömdes för dataintrång av normalgraden. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. 

Dataintrång

En polisanställd åtalades för att vid 120 tillfällen olovligen ha gjort slagningar i polisens IT-system. Slagningarna har inte varit nödvändiga för utförandet av hennes arbetsuppgifter. Den tilltalade erkände en (1) gärning delvis. Avseende de andra åtalspunkterna vidgick den tilltalade de faktiska omständigheterna men förnekade brott eftersom hon saknat uppsåt. Hon gjorde gällande att hon inte känt till att hon inte fick göra de aktuella slagningarna. Tingsrätten konstaterade att den tilltalade genomgått en sekretessutbildning och att hon efter utbildningen skrivit under en bekräftelse på genomgången IT-säkerhetsinformation. Tingsrätten slog fast att den tilltalade måste ha insett att slagningarna inte var föranledda av någon arbetsuppgift och att de var otillåtna. Den tilltalade dömdes för dataintrång vid 120 tillfällen. Påföljden bestämdes till 120 dagsböter om 240 kronor.