Fonden för inre säkerhet 2014-2020

Introduktion

Fonden ger ekonomiskt stöd till aktiviteter som stärker EU:s yttre gränskontroll och säkerhet. Sveriges andel av fonden uppgår till drygt 480 miljoner kronor. Polismyndigheten är ansvarig myndighet i Sverige för Fonden för inre säkerhet (ISF).

Den första ansökningsomgången genomfördes i maj 2016 och projekt som beviljades i denna kunde påbörja sina aktiviteter i september samma år. Programperioden avslutades officiellt 2020, men projekt kan pågå fram till december 2023. Sista ansökningsomgången i programperioden genomfördes våren 2021.

Fonden omfattar två delar: Gräns och Polis

• Gränsdelen bidrar till en likartad och välfungerande kontroll av EU:s yttre gränser samt till en gemensam visumpolitik.
• Polisdelen stödjer arbetet mot allvarlig organiserad brottslighet, radikalisering och terrorism. Den bidrar till stärkt brottsbekämpning över gränserna, stärkt krisberedskap och skydd av samhällsviktig verksamhet.

Åtgärder som beviljats medel inom fonden är bland annat:

• Utveckling av verksamhetsprocesser inom viseringspolitiken och gränsförvaltningen
• Kvalitetssäkrad ID-kontroll på Sveriges utlandsmyndigheter
• Tillämpning av EU:s regelverk kring gränskontroll
• IT-utveckling för bättre och säkrare informationsutbyte
• Utbildningsinsatser och övningar
• Insatser för att bekämpa grov organiserad brottslighet, terrorism, radikalisering och våldsbejakande extremism
• Utveckling av stöd till brottsoffer
• Skydd av kritisk infrastruktur och offentliga miljöer

Målområden

I det nationella programmet (pdf, 229 kB)för fonden beskrivs mål och aktiviteter som är särskilt relevanta för Sverige. Beviljade projekt bidrar till de särskilda målen för gräns- respektive polisdelen i fonden.

ISF-gräns

Särskilt mål 1 – Stöd till en gemensam viseringspolitik

Fonden ska genom särskilt mål 1 stödja den gemensamma viseringspolitiken genom att bidra till lagligt resande och därmed förhindra olaglig invandring. Särskilt fokus i Sverige under programperioden har varit att bidra till:

• ökad harmonisering av visahanteringen,
• förenkla och effektivisera processer kring utfärdandet av visa,
• utveckla IT-system och säkerställa säker överföring av information, samt att
• expandera och effektivisera utlandsmyndigheternas verksamhet och samarbeten

Nationella mål:

1. Nationell kapacitet
2. Unionens regelverk
3. Konsulärt samarbete

Särskilt mål 2 – Gränser

De nationella målen under särskilt mål 2 gränser reflekterar mål och prioriteringar fastställda i den nationella strategin för yttre och inre gränskontroll 2014-2016, framtagna av Polismyndigheten i samverkan med Kustbevakningen.

Under 2018 färdigställdes den nya nationella strategin för integrerad gränsförvaltning (IBM-strategin). Den är gemensam för Polisen, Migrationsverket, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Tullverket och Säkerhetspolisen och omfattar mål och prioriteringar för gränskontrollverksamheten. Syftet med strategin är att säkerställa att Schengenregelverket följs. Genomförda och pågående åtgärder inom mål 2 bidrar till att uppfylla målen i både den nationella strategin och det nationella programmet. IBM-strategin uppdaterades 2020.

Nationella mål:

1. Eurosur
2. Informationsutbyte
3. Gemensamma unionsnormer
4. Unionens regelverk
5. Framtida utmaningar
6. Nationell kapacitet

ISF-polis

Särskilt mål 5 – Förebygga och bekämpa brott

Den svenska regeringens nationella säkerhetsstrategi anger inriktningen för arbetet med att värna Sveriges säkerhet. Flera av prioriteringarna och målen i ISFs nationella program har beröringspunkter med de åtgärder som lyfts fram i strategin. Det gäller bl.a. åtgärder för att motverka organiserad brottslighet, terrorism och våldsbejakande extremism.

Behov och åtgärder i det nationella programmet bedöms fortsatt relevanta även om situationen på några av områdena har accentuerats sedan programmet skrevs och behov av insatser därmed förstärkts. Tryggheten har minskat och kriminaliteten ökat i ett antal utsatta områden i Sverige. Skjutningar är fortsatt ett stort problem, särskilt i storstadsregionerna. Vidare bedöms antalet radikaliserade extremister ha ökat under senare år.

Nationella mål:

1. Förebyggande och bekämpning
2. Informationsutbyte
3. Utbildning
4. Stöd till brottsoffer
5. Hot- och riskbedömning

Särskilt mål 6 – Risker och kriser

Sedan det nationella programmet skrevs har frågor om risk och krishantering ytterligare aktualiserats. Detta återspeglas bl.a. i regeringens nationella säkerhetsstrategi. Flera av de målsättningar och möjliga åtgärder och insatser som presenteras i det nationella programmet återfinns i strategin. Exempelvis nämns vikten av att höja förmågan att förebygga, identifiera och hantera IT-incidenter och antagonistiska attacker, samt förebyggande insatser för att avvärja hot mot energiförsörjning, transporter och kritisk infrastruktur.

Nationella mål:

1. Förebyggande och bekämpning
2. Informationsutbyte
3. Utbildning
4. Stöd till brottsoffer – inga aktiviteter planerade
5. Infrastruktur
6. Tidig varning och kris – inga aktiviteter planerade
7. Hot- och riskbedömning

Styrdokument

Nationellt program ISF version 5 (pdf, 229 kB)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 (pdf, 994 kB)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 (ISF Polis) (pdf, 903 kB)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 (ISF Gräns) (pdf, 877 kB)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1048/2014 (pdf, 319 kB)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1049/2014 (pdf, 588 kB)

Förordning (2016:10) om förvaltning av fonden för inre säkerhet (pdf, 36 kB)

Polismyndighetens föreskrifter om förvaltning av fonden för inre säkerhet (pdf, 40 kB)