Frontex

• Samordna det operativa samarbetet mellan medlemsländernas förvaltning av de yttre gränserna.
• Bistå med utbildning av nationell gränsbevakningspersonal.
• Genomföra riskanalyser.
• Följa upp utvecklingen inom forskningen som är av betydelse för gränskontrollen.
• Bistå medlemsstaterna i situationer som kräver ökat tekniskt och operativt bistånd.
• Erbjuda tekniskt stöd till gemensamma insatser för återsändande av personer.

Byrån ska underlätta och effektivisera tillämpningen av befintliga och framtida åtgärder inom EU som rör förvaltningen av de yttre gränserna, och i synnerhet Schengengränserna. Varje medlemsland har ansvar för att kontrollera sina egna gränser, men byrån bidrar till enhetliga gränskontroller inom Schengenområdet. Frontex har blivit en central kontaktpunkt och fastställer normer för all gränsbevakning i EU. Byrån ser till att viktig information omedelbart sprids till alla gränsmyndigheter. Frontex kan bistå med förmedling av utrustning och specialutbildad gränspersonal, samt samordnar insatser till de yttre luft-, sjö- och landgränserna. 

Sverige deltar varje år i Frontexinsatser, bland annat olika gränskontrollerande operationer både på Medelhavet och vid Schengens landgränser. Det gemensamma gränssamarbetet har resulterat i att ett stort antal personer misstänkta för smuggling av människor, narkotika eller cigaretter har kunnat gripas.

Det är främst Polismyndigheten som tillhandahåller resurser till Frontexuppdrag, ofta med personal från gränspolisen men även sjöpolisen och nationella insatsstyrkan har deltagit i arbetet med gränskontroll och sjöräddning. Även Kustbevakningen deltar med flyg för övervakning och sjöräddning, och personal från Kriminalvarden är med i olika insatser, både vid återvändande, och mottagning och registrering.

Som EU-medlemsstat och Schengenmedlem är Sverige skyldiga att bidra med resurser till Frontex, men det ligger också i Sveriges intresse att säkra den gemensamma yttre gränsen. För svensk personal är deltagandet i en Frontexinsats en möjlighet till kompetensutveckling och något som kan ge en bättre förståelse för EU-samarbetet.

Den 4 december 2019 trädde den nya EBCG-förordningen (EU) 2019/1896 (Frontexförordningen) i kraft. Den nya förordningen ger ett utökat mandat samt ökat tekniskt och operativt stöd på området återvändande. Det ger också större möjligheter till samarbete med länder utanför EU.

En annan nyhet är att Frontex börjar anställa egen operativ personal. Det ska inrättas en stående styrka för operativa insatser, som förutom långtidssekonderade tjänstemän och tjänstemän tillgängliga för korttidstjänstgöring från medlemsstaterna, nu även inkluderar personal anställda, utbildade och utrustade av Frontex. Planen är att styrkan ska bestå av 10 000 år 2027.

Utvecklingen i omvärlden med krig och konflikt, klimatförändringar och ökad polarisering påverkar EU:s gränser, och därmed även Sveriges gränser. För att möta denna utveckling och det ökade hotet som den gränsöverskridande brottsligheten utgör, krävs en gemensam ansats nationellt och på EU-nivå, där flera aktörer samverkar. I enlighet med förordning (EU) 2019/1896 om den europeiska gräns- och kustbevakningen (EBCG-förordningen) ska varje medlemsstat upprätta en nationell strategi för europeisk integrerad gränsförvaltning.

Den nationella integrerade gränsförvaltningen ska säkerställa fri och laglig rörlighet över Schengengränserna, en ordnad migrationshantering samt bidra till att upptäcka, förebygga, förhindra och bekämpa gränsöverskridande brottslighet.

Den 13 juni 2024 beslutade regeringen om en ny nationell strategi för integrerad gränsförvaltning som gäller för perioden 2024 - 2027.  Strategin har tagits fram av Polismyndigheten efter samråd med övriga svenska gränsförvaltningsmyndigheter (Kustbevakningen, Tullverket, Migrationsverket och Kriminalvården) och i dialog med Sjöfartsverket och Säkerhetspolisen.

Gemensamma utmaningar och ett gemensamt ansvar

Strategin omsätter det EU-gemensamma arbetet nationellt och syftar till att skapa en struktur för att upprätthålla och utveckla svensk gränsförvaltning, styra verksamheten mot gemensamma nationella mål samt säkerställa att Sverige bidrar till genomförandet av EU:s övergripande mål för den europeiska integrerade gränsförvaltningen.

Sveriges strategi för europeisk integrerad gränsförvaltning 2024-2027 (pdf, 1 MB)