Demonstrationer – frågor och svar

Om du vill demonstrera på en offentlig plats behöver du ansöka om tillstånd om demonstrationen räknas som en allmän sammankomst enligt ordningslagen. Med offentlig plats avses t.ex. gator, torg, parker, parkeringsplatser och gallerior. För platser utomhus inom detaljplanerat område som inte är en offentlig plats krävs det istället att du gör en anmälan.

Anmälningsplikt råder även för allmänna sammankomster som hålls inomhus inom detaljplanerat område, om det på grund av det förväntade deltagarantalet finns risk för att ordningen, säkerheten eller trafiken störs.

Om du är arrangör för en allmän sammankomst och inte söker tillstånd för den bryter du mot ordningslagen. Det är dock inte brottsligt att endast delta i en sammankomst som saknar tillstånd.

Att tillstånd saknas eller att villkor inte följs är inte tillräckliga skäl för polisen att upplösa en sammankomst. Exempel på villkor kan vara hur många funktionärer som ska finnas på plats eller att sammankomsten inte får blockera en entré.

Ett av polisens uppdrag är att se till att alla människor, oavsett åsikt, har möjlighet att utöva sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter att demonstrera. Detta gäller oavsett om demonstrationen betraktas som en allmän sammankomst eller inte och oavsett om det finns tillstånd för demonstrationen eller inte.

Du som vill anordna en demonstration har frihet att själv välja tid och plats. Polismyndigheten kan i dialog med dig som anordnare komma överens om en annan tid och plats, om det behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet. Ett exempel på när du kan behöva byta plats eller tid är om platsen är upptagen.Tid och plats kan också i vissa fall ändras av polisen, trots att du som anordnare inte ändrat i din tillståndsansökan.

Nej. Att du har fått tillstånd för att demonstrera innebär bara att du får uttrycka din åsikt på det sätt du vill och på den tid och plats som du ansökt om. Du får inte begå brottsliga handlingar för att uttrycka din åsikt.  

Det finns inte något förbud mot blasfemi eller hädelse i svensk lagstiftning. Att skymfa en religiös symbol är i sig inte hets mot folkgrupp.

Att bränna en flagga, svensk eller från en annan nation, är vanligtvis inte straffbart, men det skulle under särskilda omständigheter kunna utgöra förargelseväckande beteende eller hets mot folkgrupp. Detta beroende på i vilket sammanhang det sker, vilken sorts flagga det är fråga om och vad syftet är.

Att förstöra någon annans egendom kan däremot utgöra skadegörelse.

Du har alltid rätt att uttrycka dina åsikter men du får inte störa ut en annan demonstration. Du får inte heller utföra en brottslig handling för att uttrycka din åsikt, som till exempel att riva ner plakat eller kasta saker. 

Ja, samma regler gäller för motdemonstrationer som för andra demonstrationer.

Sök tillstånd för att anordna arrangemang

Tillstånd får bara nekas om det är nödvändigt med hänsyn till ordning och säkerhet vid eller som en direkt följd av demonstrationen, med hänsyn till trafiken eller för att motverka epidemi. Detta står i ordningslagen.

En ansökan kan endast avslås i undantagsfall, exempelvis om platsen är olämplig med hänsyn till förväntat antal människor eller om demonstrationen önskas hållas för nära en annan demonstration som redan fått tillstånd. Att den aktuella platsen är upptagen kan också göra att du inte får tillstånd.

Ordningsstörningar som orsakats av motdemonstranter vid tidigare sammankomster kan endast i yttersta undantagsfall påverka polisens bedömning att avslå en ansökan. Det handlar då om nödsituationer och om att övriga möjligheter att förebygga ordningsstörningar är uttömda. Polisen kan ofta spärra av områden eller utrymmen, eller dirigera om trafiken, för att förebygga ordningsstörningar. Istället för att neka en ansökan om tillstånd att demonstrera kan polisen många gånger ge tillstånd till demonstrationen på en annan plats eller vid en annan tid.  

Ja, sedan den 1 juli 2026 kan polisen ställa in en allmän sammankomst (eller offentlig tillställning) på förhand med hänsyn till säkerheten för människors liv eller hälsa. Det ska i så fall föreligga en oacceptabel fara för människors säkerhet till liv eller hälsa, t.ex. ett trovärdigt attentatshot eller att våldsamma motdemonstranter har samlats redan innan sammankomsten/tillställningen har inletts. Det förutsätter även att polisen inte kunnat ”neutralisera faran” genom mindre ingripande åtgärder och att säkerhetsriskerna föreligger vid den planerade sammankomsten eller tillställningen eller i dess omedelbara omgivning. 

Kraven för att ställa in en allmän sammankomst är dock högt ställda. Polisen ska avvakta in i det längsta för att se hur situationen utvecklar sig innan vi tar ställning till om sammankomsten eller tillställningen behöver ställas in.

Ja, du kan överklaga beslutet.

Polisens roll är att se till att alla får uttrycka sina åsikter och skapa praktiska förutsättningar för demonstrationen. Arrangören ansvarar för att det råder god ordning, och polisen har det yttersta ansvaret för tryggheten och säkerheten. Polisen ska även lagföra eventuella brott, det vill säga ställa någon till ansvar för eventuella brott.

Under en demonstration arbetar polisen aktivt för att underlätta för alla som vill uttrycka sin åsikt. Polisen använder en arbetsmetod som innebär att polisen både arbetar förebyggande och agerar efter att något har hänt. Polisen använder kommunikation och dialog för att minska risken för konflikter, snarare än att försöka kontrollera folksamlingar genom fysiska åtgärder. Ibland finns även dialogpolisen med inför, under och efter en allmän sammankomst. Polisen kan ingripa mot de som begår brott under en demonstration. Ibland dokumenterar polisen vad som händer för att senare kunna lagföra dem som begått brott.

Personer som begår brott eller gör sig skyldiga till ordningsstörningar kan avvisas, avlägsnas omhändertas eller, vid misstanke om brott, gripas. För att polisen ska kunna gripa någon måste det vara en proportionerlig åtgärd och skälen för gripande måste vara uppfyllda – det måste finnas häktningsskäl. Om det finns skäl för gripande beror på bland annat på misstankegraden, den aktuella brottsmisstanken och om det finns en fara för flykt. För att polisen ska få gripa någon krävs dessutom att det ska vara brådskande. Med det menas att det skulle kunna innebära en fara om åklagaren väntade med att fatta beslut om att anhålla personen.

Polisen kan också agera när det finns risk för ordningsstörningar. Vad som avses med en ordningsstörning kan bero på tidpunkt på dygnet och på förutsättningarna på platsen. Högljutt beteende eller bråk kan ses som ordningsstörningar, men när en person högljutt uttrycker sin åsikt under en demonstration ligger gränsen för när ett ingripande kan ske något högre, eftersom yttrandefriheten väger tungt.

När polisen ingriper mot personer som stör allmän ordning samtidigt som de deltar i en allmän sammankomst måste polisen också göra en bedömning av vilken effekt ingripandet får.

Polisen ska först pröva om det går att lösa situationen genom mindre ingripande åtgärder, t.ex. tillsägelser.

Polisen kan upplösa en demonstration bland annat om det uppstår svårare oordning, om sammankomsten medför stor fara för de närvarande eller om den allvarligt stör trafiken.

Att en demonstration saknar tillstånd är inte skäl nog för att upplösa den. Principen är att polisen ska använda det minst ingripande sättet, med respekt för din grundlagsskyddade yttrandefrihet.

Polisen försöker i det längsta att inte upplösa sammankomster. I första hand används mindre ingripande åtgärder som t.ex. tillsägelser för att komma till rätta med ordnings- eller säkerhetsproblem.

Att anordna en demonstration utan tillstånd är ett brott mot ordningslagen. Polisen kan agera mot personer som begår brott eller gör sig skyldiga till ordningsstörningar på samma sätt vid en demonstration utan tillstånd som vid en demonstration med tillstånd.

För att garantera säkerheten kan polisen spärra av områden eller platser. Polisen kan av samma anledning även anvisa en folksamling att följa en viss väg.

Om du bryter en avspärrning eller väljer att inte följa polisens anvisningar kan det vara ett brott.

Du får aldrig hindra polisen att utföra sitt arbete. Om du stör en demonstration genom att göra något våldsamt eller för oljud eller något annat, kan du bland annat göra dig skyldig till brottet störande av allmän sammankomst. Om du inte lyssnar till polisens befallning om att sluta eller att flytta på dig, och om du ingår i en folksamling som stör ordningen, kan du göra dig skyldig till brottet ohörsamhet mot ordningsmakt.

Det är inte förbjudet att maskera sig vid demonstrationer. Det är dock förbjudet att maskera ansiktet vid en demonstration om det uppstår ordningsstörningar som exempelvis våldsamheter eller skadegörelse, eller om det finns en konkret fara för det.

Normalt meddelar polisen de som ingår i folksamlingen eller demonstrationen om att maskeringsförbudet börjat gälla, men förbudet gäller oavsett om polisen meddelat det eller inte.

Den som täcker ansiktet av religiösa skäl omfattas inte av maskeringsförbudet. Den som ansökt hos Polismyndigheten om att få vara maskerad, och fått denna ansökan godkänd, omfattas inte heller.

Se lagen (2005: 900) om förbud mot maskering i vissa fall på riksdagens webbplats

Du behöver tillstånd från Polismyndigheten för att använda eller hantera pyroteknik i samband med stora folksamlingar och olika typer av arrangemang.

Det krävs ofta tillstånd från polisen för att sätta upp affischer, på publika platser. Ibland finns det specifika platser för affischering, och på dessa platser behövs inte något tillstånd. Hör med din kommun om vad som gäller för affischering på just den plats där du vill sätta upp affischer.