Från polisanmälan till rättegång

Du som barn eller ungdom kan ringa till polisen för att anmäla brott och prata om vad du varit med om eller sett. Numret är 114 14. Är det akut ringer du alltid 112. 

Om du själv har blivit utsatt för våld eller övergrepp eller blivit kränkt på annat sätt kan det vara bra att prata med någon vuxen som du litar på. Kanske finns någon på din skola – en lärare, kurator eller skolsköterska. Den personen kan ge råd eller hjälpa till om du inte vet vad du ska göra.

Hos Bris kan du som är under 18 år prata med en kurator eller andra unga i Forum om vad du vill. Du kan vara anonym: Bris webbplats för unga

ECPAT jobbar för att barn och unga inte ska utsättas för sexuella övergrepp eller andra sexuella kränkningar. På Ecpats webbplats kan du chatta anonymt med någon som kan hjälpa dig: Dittecpat

I de flesta fall måste de det eftersom vi måste få deras okej att prata med dig. De har också rätt att veta vissa saker, som vilket brott det handlar om. Det betyder inte att de måste få reda på alla detaljer och allt du berättar för oss. Är du osäker på vad de kommer få reda på så kan du fråga oss. Om det finns en risk för din säkerhet får inte dina föräldrar veta.

Om någon av dina vårdnadshavare är den som misstänks för brott mot dig så kommer istället ett juridiskt ombud utses som hjälper dig att ta hand om allt som rör utredningen.

När vi på polisen påbörjar en utredning behöver vi samla in bevis för att ta reda på vad som har hänt. Ibland kan vissa av bevisen finnas i en mobiltelefon och då måste vi titta i den. 

Förhör kan du bli kallad till när polisen tror att du utsatts för ett brott, sett något brottsligt eller gjort något brottsligt. Barnförhörsledaren som förhör dig vill höra din berättelse om det som har hänt. Det är viktigt att känna till att du själv väljer vad du berättar för polisen och att du inte behöver berätta om du inte vill. 

Barnförhöret spelas in så att du som kommit på förhör inte ska behöva berätta din historia flera gånger. Videon kan bara ses av de som arbetar med utredningen och de som deltar på rättegången.

Om du är under 15 år behöver du inte komma till en rättegång om det skulle bli en. Då spelas istället barnförhöret upp för att dela din berättelse.

I medlyssningsrummet sitter åklagaren och polisen och lyssnar på förhöret. Om du har ett juridiskt ombud kan även den personen sitta med och lyssna. Barnets juridiska ombud är en person som hjälper och stöttar dig med allt du kan tänkas behöva hjälp med under utredningen.

När polisen samlar in bevis under en utredning kan det ibland ta tid. Till exempel kan det finnas mycket bevis som tar längre tid att få in, eller så kan det vara så att fler barn har utsatts och behöver förhöras. Däremot är det viktigt att känna till att vi prioriterar ärenden som berör barn. Från och med att vi har hittat den som misstänks för brottet har vi tre månader på oss att bli klara med utredningen.

Då lämnar vi på polisen över ärendet till en åklagare som avgör om det ska väckas åtal eller om ärendet ska läggas ned. Om åklagaren väcker åtal går ärendet till rättegång.

Väljer åklagaren att inte väcka åtal kan utredningen läggas ned. Om ärendet läggs ned beror det inte på att vi inte tror på din berättelse. Det kan istället vara så att det saknas viktiga pusselbitar för att fortsätta utredningen. 

Det är viktigt att veta att ett ärende kan återupptas senare om det kommer in nya bevis och pusselbitar.

Allt bevismaterial och pusselbitar som samlats in presenteras under rättegången och barnförhöret kan spelas upp. Det är bara de som är inne i rättssalen som kan se bevisen och filmen av barnförhöret. På rättegången är den som misstänks för brottet med och ibland kommer även vittnen. 

När rättegången är färdig bestämmer en domare om den åtalade kan dömas för brottet eller inte.

Om du är under 15 år behöver du inte komma till rättegången. Då spelas stället barnförhöret upp för att dela din berättelse. Är du över 15 kan du behöva komma till rättegången.

Ibland beslutar domstolen om stängda dörrar och det betyder att allmänheten inte får komma till rättegången och titta på den. Däremot har vårdnadshavare alltid rätt att vara med.