Arbetslivskriminalitet

I dag använder kriminella ofta företag som verktyg för att begå brott. Företag har därför kommit att ses som en moderna kofot för kriminella. Brott mot regler och olagliga upplägg är sätt för de kriminella att öka sina vinster. Detta på bekostnad av att

• människor utnyttjas
• företag konkurrerar på ojämlika villkor
• skattepengar går till företag som inte har rätt till dem.

De allvarligaste fallen av arbetslivskriminalitet är olika former av människohandel, människoexploatering, arbetsmiljöbrott, bidragsbrott och skattebrott, brott mot utlänningslagen och ekonomisk brottslighet.

Exempel på hur arbetstagare utnyttjas: 

• Arbetstagarna blir utsatta för människoexploatering. Det kan exempelvis handla om tvångsarbete eller uppenbart orimliga arbetsvillkor.
• De får inte de arbetsvillkor och anställningsvillkor som de har rätt till. Det kan vara orimliga arbetstider, oskälig lön och att de går miste om förmåner som sjukpenning, föräldrapenning och pension.
• De måste jobba i farliga arbetsmiljöer och utföra farliga arbetsmoment, utan rätt skyddsutrustning, hjälpmedel eller utbildning.

Genom att bryta mot lagar och regler kan de kriminella pressa priserna och lägga lägre anbud. Det har lett till att det i vissa branscher är svårt för företag att överleva utan att bryta mot regler. Om det krävs brott mot lagar och regler för att kunna konkurrera är det systemhotande.

Arbetslivskriminalitet förekommer i alla branscher och samhällsområden.

De kriminella utnyttjar samhällets välfärd genom att plocka ut ersättningar från stat och kommun på felaktiga grunder och låta bli att betala skatter och avgifter. Det urholkar samhällets välfärd och är ett hot mot samhället. 

Är du själv utsatt för arbetslivskriminalitet? Eller vet du någon som är det? Har du frågor om boende och ekonomiskt stöd? Då kan du kontakta

• kommunens socialtjänst (under kontorstid)
• socialjouren på telefon 112 (kvällar och helger).

Tecken som kan tyda på att en person är utnyttjad för arbete är att personen upplevs vara i beroendeställning till sin arbetsledare. Var uppmärksam på de här tecknen: 

• Är personen ”övervakad” eller beroende av någon i närheten?
• Kan personen tala med eller göra sig förstådd av fler än av sin arbetsgivare eller uppdragsgivare?
• Om möjligt, ställ frågor och var nyfiken! 

• Jämför priser från flera företag. Om du erbjuds ett pris som är betydligt lägre än genomsnittet bör du fråga varför.
• Om priset är ovanligt lågt jämfört med andra företag i branschen kan det betyda att företaget inte följer lagar och regler, till exempel genom att inte betala skatt. 
• Om företaget får en fördel på felaktiga grunder kan det göra att seriösa företag slås ut och att du som köpare gynnar kriminella aktörer. 

• Om det är en tjänst du betalar för direkt ska du normalt alltid erbjudas kvitto. Om du inte erbjuds kvitto be om att få ett. Det gäller även när du betalar med kort eller på andra kontantlösa sätt, som Swish.
• Kvittot är ett bevis på att ditt köp har registrerats i kassan. Syftet är att skydda seriösa företagare mot konkurrens som bygger på brott mot lagar och regler.

• Om du köper en tjänst som ska faktureras, kontrollera hos Skatteverket att företaget har F-skattsedel. Även utländska företagare kan få svensk F-skatt.
• Om du betalar pengar till ett företag utan F-skatt riskerar du att bli ansvarig för arbetsgivaravgifter och skatter.

• Kontrollera via Bolagsverket och Skatteverket att företaget verkligen existerar.
• När du ska betala via faktura, se till att betala till ett företagskonto och betala inte kontant.

• Var uppmärksam på om de som utför arbetet verkar ha de skydd eller hjälpmedel som behövs för att inte riskera att skada sig.

Fokus för arbetet är systemhotande arbetslivskriminalitet som,

• snedvrider konkurrensen på arbetsmarknaden
• exploaterar människor
• utnyttjar skatte- och välfärdssystemet
• använder företag som verktyg för att begå brott.

Uppdraget bedrivs gemensamt med utgångspunkt i de regionala centren mot arbetslivskriminalitet (AKC). Det är Arbetsmiljöverket som samordnar det myndighetsgemensamma arbetet.

Arbetslivskriminalitet, Arbetsmiljöverket