Beredskapsplanering inom Polismyndigheten

Det handlar om åtgärder och planering för att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera kriser och krig. En allvarlig kris kan innebära att grundläggande funktioner och värden påverkas, exempelvis när elförsörjningen, folkhälsan eller Sveriges frihet hotas.

För att kunna hantera och lindra konsekvenserna av sådana händelser krävs förberedelse och planering samt samverkan mellan berörda aktörer.

Beredskapsmyndighet

Polismyndigheten är en beredskapsmyndighet. Det betyder att Polismyndigheten, tillsammans med andra utpekade beredskapsmyndigheter, ska ha en god förmåga att hantera fredstida kriser och ytterst ett läge med krig.

Sektorsansvar

Den 1 oktober 2022 fick Sverige en ny struktur för det civila försvaret. Beredskapsmyndigheterna har delats upp i tio olika sektorer som ansvarar för att planera och hantera kriser i såväl fred som höjd beredskap och krig. I den nya strukturen finns även sex så kallade civilområden som leder det civila försvaret inom sitt geografiska område.

Polismyndigheten leder sektorn Ordning och säkerhet som består av Tullverket, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården. Sedan 2024 deltar även Migrationsverket i sektorns arbete, enligt en särskild överenskommelse med Polismyndigheten.

Åtgärder som Polismyndigheten genomför

Arbetet med beredskapsplanering inom Polismyndigheten bedrivs framförallt inom följande områden:

Risk- och sårbarhetsanalys

Arbetet handlar om att identifiera och analysera hot och risker för att hitta åtgärder som kan minska sårbarheter i verksamheten och öka Polismyndighetens förmåga att hantera kris eller krig.

Kontinuitetshantering

Innebär att planera för att upprätthålla sin verksamhet på en tolerabel nivå oavsett vilken störning den utsätts för, exempelvis när elen försvinner, personalen inte kommer till jobbet eller leveranser av viktiga varor och tjänster uteblir. Det gäller då att ha en reservrutin – en plan B.

Skydd av samhällsviktig verksamhet

Handlar om att i samverkan säkerställa en förmåga att förebygga och hantera allvarliga störningar hos samhällsviktiga verksamheter. Polismyndigheten ska därför ha en god planläggning när det gäller säkerheten för viktiga objekt, som exempelvis kärnkraftverk, flygplatser och hamnar.

Övningsverksamhet

Utgör en viktig komponent för att testa och pröva de rutiner och förfaranden som är tänkta att användas i kris och krig. Polismyndigheten är en aktiv övningsaktör och deltar i de flesta större övningssammanhang som genomförs inom ramen för svensk beredskap.

Totalförsvarsplanering

Är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs.  Uppbyggnaden av totalförsvaret är en nationell angelägenhet och ett uppdrag som berör hela Polismyndigheten i såväl den operativa verksamheten

Farliga ämnen (CBRNE)

Handlar om att vi måste säkerställa att förmågan inom CBRNE-området är både tillförlitlig och tillämplig utmed hela konfliktskalan, dvs. även under kriser och krig. Det kan t.ex. innebära att polisanställda har rätt teoretisk kunskap, praktisk erfarenhet samt utrustning för att kunna vistas i en CBRNE-miljö.

Noa samordnar arbetet med beredskapsplanering

På Noa (Nationella operativa avdelningen) finns en grupp för beredskapsplanering som samordnar och inriktar arbetet på Polismyndigheten. Där finns även en grupp som samordnar Polismyndighetens roll som sektorsansvarig myndighet.

Samtliga avdelningschefer, regionpolischefer och processägare i myndigheten ansvarar för att beredskapsplanera så att verksamheten kan fungera under kris och krig.

I alla polisregioner och på alla avdelningar finns det dessutom beredskapssamordnare, som  samordnar regionens eller avdelningens arbete med beredskapsplanering.