Kontantcykeln – kretslopp av kontanter med brottsligt ursprung

Förstorad bild av kontantcykeln. (pdf, 381 kB)

Den organiserade brottsligheten är i allt högre grad internationell. Brottsligheten gynnas ofta av den fria rörligheten inom EU som möjliggör både legala och illegala flöden av människor, varor och kapital över landsgränser. Även om transport av kontanter kan ha legitim grund, finns det många skäl för kriminella aktörer att fysiskt förflytta kontanter ut ur Sverige. Ju högre belopp som transporteras, desto större bedöms risken att pengarna helt eller delvis utgör flöden inom penningtvättsupplägg, alternativt andra illegala syften såsom finansiering av brott. Både penningtvätt och återinvestering i ny brottslighet utomlands är vanliga syften med att föra ut pengar ur landet.

Penningtvätt gör brottsvinsterna svåra att spåra

Penningtvätt handlar om att bryta spårbarheten mellan brott och brottsvinster, och därmed försvåra för brottsbekämpande myndigheter att upptäcka och återta pengarna. Kriminella aktörer har behov av att hantera kontanter genom att omvandla brottsvinster till andra betalmedel för att enklare kunna använda och hantera dem. Kontanter kan därför transporteras ut från Sverige till länder med bristfällig tillsyn eller användning av regelverk. Där kan kontanterna på ett enklare sätt placeras i de finansiella systemen. Pengarna kan till exempel sättas in på utländska bankkonton eller omsättas till annan egendom. Därefter kan pengarna även skiktas, exempelvis genom olika kontotransaktioner eller växling till kryptovaluta, för att till viss del integrera den legala ekonomin genom investeringar i fastigheter eller i andra potentiellt högavkastande verksamheter och tillgångar. Syftet är alltså att försvåra spårning av brottsvinsterna.

Växlingskontor används för att flytta pengar

Vanligt förekommande är att semikriminella växlingskontor används för att växla svenska kronor till exempelvis Euro som är en användbar valuta för narkotikaköp. Växelkontor kan fungera som en finansiell hubb som också hjälper till med transport av kontanterna ut ur Sverige över gränsen. Växelkontor lagrar även kontanter åt de kriminella för att minska risken för dem att åka fast.

Hawala är ett betalningssystem som är upparbetat internationellt för att kunna göra stora summor pengar tillgängliga utan fysisk transport. Systemet bygger på förtroende och används ofta parallellt med växelkontor.

Pengar transporteras gömda i fordon

Utförsel av kontanter via fordon är ett tillvägagångssätt som är vanligt i underrättelser. Eftersom många länder inte har anmälningsplikt för transport av pengar inom EU:s inre gräns saknas fullständig information om volymerna. Analysen av dekrypterade chattar pekade på att kontanter vanligen fraktades ut med lastbil. Destinationerna Danmark, Nederländerna, Schweiz och Spanien nämndes vid flertalet gånger. Annan information pekar på att markbundna transporter även sker till andra länder som exempelvis Tjeckien, Polen, Norge och Turkiet.

Framförallt förs kontanterna ut via gränspassagerna vid Öresundsbron och vid Trelleborg via färja, även via färja från Helsingborg. Några av de vanligare tillvägagångsätten visar att kontanter transporteras i dolda fack i fordon eller göms på andra sätt i transporter.

Kurirer för ut pengar via flyg

Kontanter transporteras systematiskt ut från Sverige via flyg med hjälp av penningkurirer. Kontanter smugglas på en rad olika sätt: tejpade på kroppen, dolda inuti kroppen, i lönnfack och packade i resväskor som checkats in på flygplatsen.

Det är anmälningsplikt till Tullverket för kontanta belopp motsvarande 10 000 EUR eller mer, som förs in och ut över EU:s yttre gräns med bärare. Det totala belopp som deklarerats vid utförsel från Sverige under 2022 uppgick till omkring motsvarande 210 miljoner SEK. Det är dock troligt att långt ifrån alla penningtransporter anmäls enligt reglerna. För destinationer inom EU finns ingen motsvarande anmälnngsplikt. Den största delen av deklarerade transporter av kontanter som skett ut från Sverige till länder utanför EU sker via flyg. Närmare bestämt omkring 80 procent av det totala antalet anmälda tillfällen under 2022.

Utförda kontanter återinvesteras i brott

Att föra ut och hantera kontanter med brottsligt ursprung utomlands syftar även till en omfattande återinvestering i ny brottslighet. Dessutom finns risk att aktörer transporterar ut kontanter från Sverige med syfte att finansiera terrorism och extremism.

Polisens analys av de dekrypterade chattarna, har visat att utförseln av kontanter från Sverige är omfattande och en avgörande förutsättning för att kunna återinvestera i nya narkotikapartier som förs tillbaka till Sverige. Inom narkotikabrottslighet utgör kontanter ett dominerande betalningsmedel i många led, för att minska spårbarhet och undvika monitorering inom banksystemen.

Återflöde av svensk valuta

Transport av kontanter in i Sverige kan ske genom ett flertal olika tillvägagångssätt och syften, både illegala och legitima. Ofta används fordon eller flygburen transport även här. Ursprung, syfte och valuta varierar.

Underrättelseinformation pekar på ett omfattande och systematiskt återflöde av svensk valuta tillbaka in i Sverige. Handel med sedlar sker genom att kontanterna köps upp av finansiella aktörer utomlands. Det rör sig om företag som är verksamma inom bland annat valutaväxling och valutahandel, däribland även banker.

Återflödet av svensk valuta uppgår till mångmiljardbelopp årligen. Enligt finanspolisens analys kan pengarnas ursprung inte helt förklaras utifrån legitima handelstransaktioner eller turism. Sannolikt är dessa flöden delvis en konsekvens av den mycket omfattande illegala utförseln av svenska kontanter. Troligen finns kopplingar till narkotikabrottslighet och i viss utsträckning till annan brottslighet såsom arbetslivskriminalitet, människoexploatering och vapensmuggling.