Polisers rätt att använda skjutvapen
Den 1 juli 2026 ändras lagen om polisers rätt att använda skjutvapen. Brottsbalkens regler om nödvärn och nöd gäller dock fortsatt även poliser.
Det innebär också att den tidigare så kallade skjutkungörelsen (kungörelse (1969:84) om polisens användning av skjutvapen) har upphävts.
Kungörelsen har kritiserats från flera håll och ansetts otydlig och svårtolkad. Nu finns en ny tydligare lag som reglerar i princip all polisens användning av skjutvapen. Brottsbalkens regler om nödvärn och nöd gäller dock fortsatt även poliser.
När får polisen använda skjutvapen?
Enligt lagen får en polisman använda skjutvapen för att utföra en tjänsteåtgärd om det behövs för att:
- Avvärja pågående eller överhängande våld av svårare slag mot polismannen själv, eller någon annan person.
- Gripa en person eller hindra att någon som är frihetsberövad på grund av brott rymmer, om personen kan antas utgöra en allvarlig fara för andra människor, eller vapen används vid rymningen
- förhindra att en påbörjad eller överhängande särskilt allvarlig straffbelagd gärning begås eller avvärja en allvarlig och överhängande fara för liv eller hälsa.
En polisman får också rikta ett skjutvapen mot någon, om det är nödvändigt för att ha tillräcklig beredskap för att kunna avvärja ett sådant allvarligt angrepp som avses i första stycket 1, från den person som skjutvapnet riktas mot.
Detta gäller under förutsättning att andra medel är otillräckliga och användningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.
De flesta situationer där poliser skjuter så kallad verkanseld, alltså skott som träffar någon eller något för att få effekt, handlar om att polisen behöver skydda sig själv eller någon annan mot allvarliga angrepp.
Bedömning av situationen
Användning av skjutvapen utgör den yttersta formen av polisiärt våld. Användning av skjutvapen får endast ske om andra mildare medel är har bedömts eller visat sig otillräckliga.
Användningen måste också gå att försvara, man säger att den ska vara "försvarlig". Om det är försvarligt eller inte avgörs bland annat av syftet, faran och risken för skada - både för den eller det som skjutvapnet används mot och för omgivningen.
Vad är målet med att använda skjutvapen?
Polismannen ska alltid sträva efter att orsaka så liten skada som möjligt. Om det finns tid, och det inte framstår som olämpligt eller verkningslöst, ska polismannen först ge sig till känna och varna för att skjutvapen kan komma att användas om anvisningarna inte följs och sedan avlossa varningsskott.
Vad händer efter att skjutvapen har använts?
När en polis använt skjutvapen ska en skriftlig rapport lämnas om användningen. Alla ärenden granskas. Om det finns anledning att anta att ett brott som faller under allmänt åtal har begåtts så leds utredningen av åklagare.
Var regleras rätten att använda skjutvapen?
Lag (2025:1062) om polisens användning av skjutvapen
***
Nödvärn och laga befogenhet
De flesta situationer där polisen skjuter verkanseld, alltså avlossar skott mot en person, handlar om nödvärn.
Hur ofta använder polisen skjutvapen?
Poliser får i vissa situationer också använda skjutvapen för att gripa eller hindra en person från att rymma om denne är misstänkt eller dömd för särskilt grova brott, eller omhänderta en person. Detta kräver att personen kan vara farlig för andra, till exempel genom innehav av vapen. Det kallas laga befogenhet, och kräver att det finns behov av att ingripa omedelbart.
Bedömning av situationen
Användning av skjutvapen utgör ett synnerligen kraftig form av våldsanvändning. Skjutvapen får endast användas om andra medel bedöms otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt eller i en nödvärnssituation, inte uppenbart oförsvarligt. Vad som är att anse som försvarligt måste bedömas utifrån omständigheterna i den aktuella situationen. Är det möjligt ska mindre allvarliga former av våld användas och om skjutvapen behöver användas ska om möjligt den som kan komma att utsättas för våldet varnas. Detta kan ske genom varningsskott eller genom t.ex. rop.
Även om användning av skjutvapen kan orsaka allvarliga skador eller dödsfall är strävan att orsaka så liten skada som möjligt, bl.a. genom att rikta skott mot benen i de fall det är möjligt. I andra fall, t.ex. vid allvarliga hot på korta avstånd kan ett direkt skott mot överkroppen vara försvarligt även om det orsakar allvarlig skada. För att så långt möjligt undvika risker för utomstående bör bl.a. försiktighet iakttas vid avlossande av skott under rörelse och skott från eller mot fordon i rörelse bör undvikas i det längsta.”
När en polis har avlossat ett skott, antingen med avsikt eller av misstag, ska polisen lämna en rapport om det till myndigheten. Alla ärenden granskas. Om det finns anledning att anta att ett brott som faller under allmänt åtal har begåtts så leds utredningen av åklagare.