Särskild polistaktik (SPT)

Den särskilda polistaktiken (SPT) är ett koncept som bygger på att polisen i sitt uppdrag ska verka både förebyggande och agera när något hänt vid till exempel stora demonstrationer eller fotbollsmatcher.

Enligt konceptet arbetar polisen med kommunikation och dialog för att minska risken för konflikter snarare än att försöka kontrollera folksamlingar genom fysiska åtgärder.

Olika funktioner och uppgifter

I den särskilda polistaktiken finns ett antal olika funktioner, både uniformerade poliser och civilt klädda. En viktig uppgift är att kommunicera med och informera personerna i folksamlingen för att skapa förtroende och tillit. Vid våldsamheter kan de uniformerade poliserna ingripa genom olika metoder.

Poliserna arbetar med att underlätta för till exempel en demonstration genom att anvisa viss väg och reglera trafiken och att skydda mot angrepp från åsiktsmotståndare. De uniformerade poliserna arbetar i grupper med särskilda fordon som klarar att stå emot stenkastning och slag.

För att skingra en folksamling som gemensamt visar avsikt att med våld gå till ett allvarligt angrepp finns också möjlighet att efter särskilt beslut använda tårgas om det skulle bedömas nödvändigt.

De fyra konfliktreducerande principerna

Grunden i särskild polistaktik består av fyra konfliktreducerande principer:

• kunskap
• underlättande
• kommunikation
• differentiering.

Målet är att personerna i en folksamling själva ska känna ansvar för sitt och övriga personers uppträdande och handlingar genom så kallad social kontroll.

Dialogpolisen utgör en särskilt viktig roll i relationen mellan personerna i en folksamling och polisen.

Taktiken baseras på forskning

Den särskilda polistaktiken (SPT) är baserad på forskning på oroligheter i samband med idrottsevenemang. Principerna ligger vidare till grund för hur konceptet i SPT tillämpas.